Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogsmärke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
993
tal, som giver lägre procent, än industrien eller
bankerna kunna giva, så är det ekonomiskt
att taga ut så mycket av kapitalet, att
normal ränta erhålles på det kvarvarande, och
placera det uttagna i andra näringar, som
giva bättre ränta. Eftersom i skogsbruket
omkring 80 % av allt kapital består av den
rotstående skogen själv, så betyder ett sådant
kapitaluttag detsamma som avverkning.
Svårigheten med denna senare princips
tillämpning består egentligen i att bestämma
den faktiska räntabiliteten inom skogsbruket.
På grund av stigande priser t. ex. kan
räntabiliteten bliva avsevärt förhöjd. Därtill
kommer, att en god del av industriens ränta i
allmänhet utgöres av s. k. riskpremie, på grund
av företagens mindre säkerhet, under det att
skogsbruket är en synnerligen säker
penningplacering. Dessa och flera omständigheter
äro skäl till att man i skogsbruket kan nöja sig
med en lägre räntefot än inom andra näringar
i allmänhet är fallet. S. P.
Skogssjuka sommarsjuka. Se
Blod-st allning.
Skogsskola. Se Skogsundervisning.
Skogsskötsel. Se Skogsbrukssätt.
Skogsstat. Se Domänstyrelsen.
Skogsströ, den barr blandade
markbetäckningen, bestående huvudsakligen av mossa och
lavar, användes stundom till strö under
kreaturen. Härtill är mossrikt s. i lufttorrt skick
rätt lämpligt, emedan mossan uppsuger mycken
fuktighet, men markbetäckningen har stor
betydelse för bibehållande av markens fuktighet,
och dess borttagande förorsakar därför lätt,
att skogen lider av torka.
Skogssådd. Se Skogsodling.
Skogssällskap. 1. Skogssällskapet
har enl. av Kungl. Maj:t den 1 okt. 1920
fastställda stadgar att främja
skogshushållningen, huvudsakligen genom praktisk
verksamhet. I sådant syfte skall sällskapet
såsom ett medel att bringa allt större
områden under en ordnad och intensiv
hushållning verka för bildandet av
skogsallmänningar genom sammanförande av
skogsmarkskomplex i landstings och kommuners
ägo (kommunala skogsallmänningar), ävensom
befrämja tillkomsten av andra skogskomplex
av allmän natur. Verksamheten skall särskilt
inriktas på att ljunghedar eller eljest
vanhäv-dade marker genom bildande av allmänningar
bliva tillvaratagna för skogsbruk. Sällskapet
söker i samband härmed främja den
ändamålsenliga skötseln och förvaltningen av till
sällskapet anslutna skogsallmänningar i
samverkan med vederbörande
skogsallmännings-föreningar och deras organ samt i förbindelse
med skogsvårdsstyrelserna. Sällskapet har
sitt säte i Göteborg. Det räknar omkr. 1,200
medlemmar, däribland till sällskapet år 1921
anslutna 13 landsting, 176 kommuner och
14 hushållningssällskap. Sällskapets skogsall-
63—213320. Lantmannens uppslagsbok.
männingsfonder uppgingo 1 jan. 1921 till omkr.
300,000 kr. Sällskapets grundfond, som
hopbragts genom stora donationer av enskilda
skogsintresserade, utgör omkr. 1 million kronor.
Till 1 jan. 1921 hade sällskapet åstadkommit
bildandet av 66 allmänningar med en areal av
24,800 hektar. I synnerlig stor omfattning har
sällskapet utfört skogsodlings-, diknings- och
vägarbeten. Detta har delvis skett i
samarbete med Statens Arbetslöshetskommission.
2. Skogsägareförb un d,
Sveriges, sammanslutning mellan landets
skogsägare, bildad år 1916, i syfte att tillvarataga
deras intressen i skogs- och jordfrågor samt att
i övrigt verka för skogshanteringens
befrämjande och utveckling efter sunda ekonomiska
principer. Föreningen har sitt säte i
Stockholm. Medlemmarnas sammanlagda
skogsmark uppgick 1921 till över 5 millioner hektar.
Årsavgiften består av viss för varje år särskild
bestämd avgift per hektar skogsmark.
Förbundet, som har anställt en särskild
ombudsman, sysslar huvudsakligen med
lagstiftningsfrågor och skattefrågor samt har även upptagit
en del praktiska skogsfrågor, varjämte
föreläsningskurser anordnats för enskilda
skogstjänstemän. G. Sch.
Sveriges
häradsallmänningsförbund har till uppgift att åstadkomma
samarbete mellan landets häradsallmänningar
för att främja utvecklingen av dessa
allmänningars skogsbruk efter sunda ekonomiska,
administrativa och skogliga riktlinjer samt
därvid också tillvarataga
allmänningsdelägarnas intressen. Förbundet har sitt säte i
Stockholm. Genom förbundets tjänstemän lämnas
till förbundet anslutna allmänningar råd och
biträde i skogliga, administrativa och rättsliga
frågor. Jfr Skogsvårdsförening. G. Sch.
Skogstaxation, sko gsuppskattning,
har till uppgift att fastställa virkesmängden
hos ett enskilt träd eller ett skogsbestånd.
Detta kan ske antingen genom direkt, okular-,
taxering (= uppskattning efter ögonmått)
eller genom mätning av en eller flera av de
faktorer, som bestämma kubikmassan.
Uppskattning kan även ske av de stockdimensioner,
som vid avverkning kunna beräknas bliva
uttagna av ett eller flera träd, i vilket fall det
ej direkt gäller kubikmassan.
De faktorer, som bruka användas för att
bestämma ett träds kubikinnehåll, äro diameter
vid brösthöjd (1.3 m. över marken), trädets
höjd och dess formklass (se d. o.). Det
form-klassbegrepp, som numera användes i Sverige,
är uppställt av prof. Tor Jonson, vilken
utarbetat en tabell, upptagande 12 formklasser,
allt efter som trädets diameter på halva
avståndet mellan brösthöjd och topp utgör 50,
55> 57-5 °- s- v- ända till 80 % av
brösthöjddiametern. Om t. ex. ett träds
brösthöjddiameter är 21 cm., dess höjd 18 m. och dess
formklass 0.625 (= 62.5 %), så är dess kubikmassa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
