Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stackfot ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1041
hända, att vindförhållanden e. dyl.
omöjliggör djurens utsläppande på den enda väg, som
finnes anordnad härför. Det är därför från
eldsäkerhetssynpunkt viktigt, att ytterdörrar
anbringas å båda långsidor, och att marken
planeras härefter, så att djurens utsläppande
lätt kan försiggå.
Grundläggning för stallbyggnader
försiggår på samma sätt som för övriga
byggnader, jfr Grundläggning. Dock bör noggrant
tillses, att marken blir väl dränerad under hela
byggnaden. Då gråsten användes för
undergrund, erhålles härigenom erforderlig dränering,
men härvid bör tillses, att grundgravarnas
botten har lutning åt en bestämd riktning. Från
denna plats bortledes sedan det samlade
grundvattnet. Om icke detta noggrant
bortledes, utan fuktigheten får tillfälle att i större
utsträckning upptränga i stengolvet, blir
detta kallt och osunt för djuren. Då trä
användes för väggar, böra grundmurarna
uppdragas 10—15 cm. över det invändiga golvet, så
att träet blir skyddat mot fuktighetens
direkta inflytande. Då cement användes för
grundmurar (sockelmurar), kan, för att hindra
kylan att slå igenom desamma, en bräda
ingjutas i den del, som skjuter upp över golvet.
Golv i djurstallar kunna utföras av flera
olika slag av material, men stengolv av ena
eller andra slaget böra användas, utom
möjligen där djuren skola stå, där golvet kan
beklädas med plank e. dyl. Det är ytterst
viktigt, att alla golv göras fullkomligt
ogenomträngliga, så att den flytande spillningen kan
tillvaratagas. Otäta och dåliga golv medföra
mycket stora olägenheter,, såsom dålig luft,
åstadkommen genom urinens jäsning och
förruttnelse. Dessutom går ett värdefullt
gödselämne förlorat. Som allmän regel för
golv i husdj ursstallar kan sägas, att de delar,
som äro utsatta för djurens spillning, läggas av
cement eller motsvarande material, samt att
lämplig lutning göres å desamma för den
flytande spillningens bortledande. I
nötkreatursstall bör i sin helhet inläggas cementgolv.
Detta bör stålslipas endast i gödselrännor och
foderbord med krubbor, för övrigt blott grovt
avjämnas med putsbräda, för att icke djuren
skola halka å detsamma. I båsplatser inläggas
ofta trägolv, vilket är behagligare för djuren
att stå på, men icke uppfyller nutidens krav
på god hygien. Cementgolv är visserligen hårt
för djuren att stå på, men de vänja sig snart
härvid, och detta material är dock att förorda.
Man kan även inlägga tegel med cementfogar
å båsplatserna, vilket icke är så hårt för djuren
att stå på som cementgolv. I kalvkättar bör
dock trägolv i allmänhet inläggas. I häststall
är cementgolv icke lämpligt i gångar där
djuren skola gå, enär detta efter några år blir
sönderhackat av djurens skarpa skonad och
hästarna även ha lätt att halka å detsamma.
Cementgolv kan dock användas även här, om
66—213320. Lantmannens uppslagsbok.
småsten nedtryckas i ytan, vilken härigenom
blir motståndskraftigare och genom sin
ojämnhet erbjuder hästarna bättre fotfäste. I stall
äro även golv av fältsten eller tuktad sten
lämpliga. I gången bakom hästarna kan med
fördel inläggas ett 8—10 cm. tjockt lager sand
och sågspån e. dyl., vilket är behagligt för
hästarna att gå på och hindrar dem att halka.
Detta lager bör vid behov helt eller delvis
förnyas. I svinstall inlägges i sin helhet golv
av cement, men å djurens liggplats bör å
detsamma inläggas trägolv. Jfr Golv.
Väggarna kunna göras av vilket
material som helst, men för prisbillighetens skull
bör det väljas, som lättast och billigast kan
anskaffas på platsen. Materialet för
ytterväggar måste framför allt vara av sådan
beskaffenhet, att det isolerar tillräckligt mot kyla.
Stenmaterial av ena eller andra slaget är att
föredraga, om dylikt kan anskaffas till antagligt pris.
Luften i djurstallar är alltid fuktighetsmättad,
varför trämaterial förr eller senare angripes av
röta. Detta kan dock i viss mån förebyggas
genom effektiv ventilation. (Se Luftväxling.)
Väggarnas innersida bör vara möjligast slät,
så att rengöring underlättas och desinfektion
möjliggöres. För väggarnas uppförande jfr
Brädfodring, Byggnadssten, Hopfogning av
virke, Mur, Panel, Yägg.
Innertaket består vanligen av
bjälklag, vilket avdelar skullen från stallet. Å
skullen inlägges alltid golv. Detta bör vara tätt, så
att det förhindrar ångor att tränga igenom
detsamma och skada fodret samt även hindrar
hö-smolk e. dyl. att falla ned på djuren. I kallare
trakter i landets nordligare delar bör
bjälklaget (mellantaket) göras starkt
värmeiso-lerande, om icke stallrummet skall bliva för
kallt. Härför böra bjälkarna underpanelas
med spontade bräder, men trossbotten med
fyllning bör icke gärna inläggas, enär denna
drar fuktighet till sig och förorsakar
rötbild-ning i bjälklaget. Jfr Panel. Ett lämpligt
isoleringssätt är att lägga ett omkring 8 cm.
tjockt lager lera å skullgolvet, vilket jämväl
skyddar för eldfara uppifrån. Jfr Bjälklag.
Yttertak jfr Tak. Dörrar skola i
husdj ursstallar alltid anbringas av
erforderlig storlek och i tillräckligt antal. För större
nötkreatur böra räknas högst 20—25 djur på
varje dörr av omkring 2 m. bredd.m Dörrarna
skola placeras på lämpliga ställen, så att
djuren med lätthet kunna ut- och insläppas. För
större nötkreatur och hästar böra de tagas
av omkring 2 m. bredd. För gödselkörning
o. dyl. kunna de tagas av 1.2 m. bredd. Dörrar
till husdj ursstallar skola för utestängande av
kylan utföras av ett dubbelt lag spontade bräder
med mellanliggande papp. De skola beslås
med kraftiga smidda gångjärn och förses med
solid låsanordning. För luftväxlingen under
varm årstid är fördelaktigt, att dörrarna äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
