Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sågning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io8i
slagen äro slätkantade, spontade, pärlspontade
och spontade med fas. Längd, bredd och
tjocklek äro i stort sett desamma som för sågat
virke. Försäljning sker per std. eller m3 och
i detalj såsom sågat virke. Hyvlat
listverk säljes per löpmeter eller löpfot.
Stav (stäver) till tunnor av skilda slag
tillverkas av det avfall, som uppstår vid
sågningen av tall- och granvirke. De vanligaste
dimensionerna äro: för sidostav 1/2" x 2"—4"
med en längd av 24"—29" och för
bottenstav 1J2" x 2"—7" med en längd av 17" eller
34".
Lådbräder, ohyvlade eller hyvlade och
av snart sagt alla tänkbara dimensioner,
tillverkas av såväl tall som gran och försäljas
vanligen hopbuntade per låda; eljest per 100
eller i;ooo bräder.
L a t h s (reveteringsribb) av dimensionerna
1"—1 1/8" x Vie"—1/i" med en längd av
2 1/2’—5’ tillverkas av tall och gran och säljas
per bunt om 500 löpfot.
S p 1 i t v e d utgöres av de vid justeringen
avkapade plank-, battens- och brädändarna
av 1—5 1/2 fots längd. Den sorteras i prima
och sekunda och säljes per eng. kubikfamn
(216 e. kbl).
Käppämnen, utgörande råmaterial till
gardin- och kvastkäppar, tillverkas av tall
och gran i följande dimensioner: 1" x 1",
1" x 1 V,"» 1 Vi" x ll/tt- M- J- Dft-
Sågspån. Mängden s., som uppstår vid
sågning, kan i medeltal uppskattas till 9 %.
Den mesta s. vid sågverken användes till
bränsle; den är även efterfrågad som
isoleringsmaterial (ex. kring ishögar, till täckning
av kolmilor), till trossfyllning i golv samt
användes något till strö i ladugården, Se Strö.
Sågsteklar, bladsteklar, Tenthvedinidœ,
familj av steklar utmärkta av ett sågtandat
äggläggningsrör, varmed honan gör
inskärningar i blad och knoppar för att däri lägga ägg.
Vissa arters larver, »lövmaskar», äro svåra
skadedjur på träd och buskar. Se Fruktblad-,
Granspinnare-, Krusbärs-, Plommon-, Raps-,
Rosenskotts- och Tallspinnar-stekel.
Sågutfall. Se Sågning.
Såll hava sedan gammalt använts för
rengöring av säd och frö. Dels användas stora
såll eller r i s s e 1, vanligen flätade av spån
eller vidjor, för frånrensning av halmstump
och andra grövre föroreningar, dels smärre
såll, vanligen av järntrådduk för den finare
rengöringen. Handsåll brukas numera blott
hos fröhandlare för rensning och sortering av
smärre fröposter, men eljest har handsållning
ersatts av maskinsållning i tröskverk,
kastmaskiner, frörensningsmaskiner, sorterare och
triörer, i vilkas sammansättning s. ingå.
a. Flata tråddukssåll av
metall-(järn- eller mässing-) tråd, med 4-kantiga öpp-
ningar. De hava den fördelen, att öppningarna
utgöra största delen av sållytan, varför deras
yta kan göras jämförelsevis liten, men
olägenheter äro, att de ej äro glatta, varför de lätt
tillstoppas, samt att en noggrann bestämning
av öppningarnas storlek är omöjlig, i
synnerhet som trådarna lätt förskjuta sig, så att
maskvidden blir ojämn.
b. Flata p 1 å t s å 11, vanligen av
zinkplåt med utstansade hål, hava den
olägenheten, att sållets yta till stor del upptages av
plåten mellan hålen, varför större sållyta
behöves, men de med maskin stansade hålen
hava noga samma storlek och avstånd och
säden eller frö varan glider lätt över sållet,
varför de hava företräde vid sållning av säd
blandad med boss och halmstump, som lätt
fastnar i trådsållen. De förekomma med såväl
runda som kvadratiska eller rektangulära hål.
Det förra är lämpligast vid rensningsmaskiner,
där sållets rörelser har till huvudsaklig
uppgift att sprida dråsen över sållytan och därför
gå tvärs för sädens rörelseriktning.
Rektangulära hål äro lämpligare vid sållning av
långsträckta delar, då dessa lättare än runda
eller kvadratiska släppa igenom, långsträckta
föremål, dock under förutsättning att hålens
längdsträckning sammanfaller med
rörelseriktningen. Såll med rektangulära sållhål
begagnas på skumsåll för avlägsnande av
halmstump samt i sädesharpor och sorterare.
c. Träsåll med runda hål användas som
bossåll i tröskverk, där de anses fördelaktiga,
därigenom att halmstump lättare glider över
dem än på trådduks- och plåtsåll.
d. Kragsåll kallas av firman
Thermænius patenterade plåtsåll, vid vilka plåten
på 3 sidor om de rektangulära hålen
nedpressats till en »krage», som driver en del av
luftströmmen upp genom hålet och lättar upp
den över sällen framglidande dråsen. De
användas vid tröskverk och
sädesrensningsmaskiner.
e. Såll av parallella
järntrådar eller tenar, ställbara till olika avstånd,
användas för sortering av säd. Se
Sädessor-teringsmaskin.
Cylindriska (eller prismatiska) såll
bilda en liggande trumma, genom vilken
säden framströmmar till följd av trummans
lutning eller frammatas medelst en snäcka.
Emedan säden täcker blott den undre delen av
sållytan, är avverkningen liten och behövas
jämförelsevis långa såll. Dessa användas blott
för en sista rengöring och sortering av redan
rengjorda sädes- eller frö varor.
De cylindriska sällen kunna vara klädda med
trådduk, ställbar järntrådsspiral eller bestå
av en plåtcylinder med försänkningar
(triör-cylinder). Se Rensningsmaskin,
Sädessorte-ringsmaskin, Trior, Tröskverk.
Sållanalys. Se Frökontroll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
