Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tistelstång ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1102
Tjänstehjonsavtal reglerar de 1 a g s t a
d-da tjänarnas anställning i enlighet med
bestämmelserna i Legostadgan för husbönder
och tjänare 23/n 1833. Här är fråga om
personer anställda i hushållen och i lantbruket
på ett mera stadigvarande sätt och så att de
anställda äro förpliktade att ställa hela sin
arbetskraft till husbondens förfogande.
Ingåendet av avtalet sker därigenom, att
husbonden till tjänaren överlämnar den s. k.
städjan eller städjepenningen,
vanligen några kronor; beloppet är beroende på
avtal. Om tjänaren kommer från en annan
tjänst, skall han till den nya husbonden
överlämna den orlovsedel han av sin förre
husbonde mottagit till bevis, att han är från
den tjänsten fri. Husbonden har att lämna
tjänaren städj obevis, som innehåller
kvitto å orlovssedeln samt uppgift å den
avtalade lönens storlek. Tjänare kan antagas när
som helst, men flyttningsdagen är på landet
den 24/io, uppsägning skall ske 2 a 3 månader
förut, eljest förlänges avtalet utan vidare.
Vid uppsägningen skall tjänaren få sin
orlovssedel (inom 8 dagar om tjänaren uppsäger),
som innehåller bl. a. betyg över tjänarens
förhållande i tjänsten samt intyg om hans
ledighet att söka ny plats. Husbonden är
skyldig att härjämte lämna tjänaren
avskedsbetyg, som avser tiden efter
utfärdandet av orlovssedeln; detta betyg har
särskilt betydelse vid tjänarens avflyttning
till annan församling, då pastor först efter
det avskedsbetyget uppvisats får utfärda
flyttningsbetyg för tjänaren.
Iijänaren är skyldig att på avtalad tid
inställa sig i tjänsten; den nye husbonden
gäldar därvid erforderlig resekostnad. Tjänaren
är skyldig att stanna åtminstone till nästa
flyttningsdag. Han är skyldig utföra det
arbete och de sysslor husbonden »skäligen
föresätter». Husbonden äger tillrättavisa och från
tjänsten skilja tjänare, som är försumlig,
gen-strävig eller i sitt leverne oordentlig, eller
tjänare, som är otrogen, okunnig, eller eljest
oduglig i tjänsten. Kan ej överenskommelse
uppnås, äger husbonden att anlita
polismyndighet för tjänarens vräkning ur tjänsten.
Gentemot tjänarens förpliktelser, som äro
strängare än vid annat arbetsavtal, stå ock
skärpta skyldigheter å arbetsgivarens sida.
Han måste behålla tjänaren ända till den
bestämda flyttningsdagen, även om tjänaren
skulle insjukna. Därvid åligger husbonden
att vårda tjänaren, som tillika uppbär full
avlöning. — Husbonden kan antingen låta
tjänaren äta vid husbondfolkets bord, eller
ock åtnjuta s. k. stat, d. v. s. vissa
myckenheter varor enligt avtal.
Legostadgans bestämmelser äro i mångt och
mycket föråldrade, även efter den utrensning
av otidsenliga stadganden, som tid efter
annan vidtagits. Men mängden av de avtal,
som allt fortfarande ingås enligt denna stadga,
visar otvivelaktigt, att den alltjämt har en
viktig uppgift att fylla, i all synnerhet i fråga
om landsbygden. E. T.
Tjära, tjockflytande, mörk vätska, som
jämte kol, vatten och gasformiga ämnen bildas
vid torrdestillation av organiska ämnen, utgör
alltid en blandning av olika organiska
föreningar och har efter materialets art och den
värmegrad, vid vilka t. bildas, olika
sammansättning och egenskaper. Genom
avdestil-lation av tjärans lättflyktiga delar erhålles
beck som återstod.
T r ä t j ära, som erhålles vid
torrdestillation av trä, utgöres av en blandning av
fenoler, aromatiska kolväten och hartsartade
ämnen jämte organiska syror, träsprit m. m.
Användes mest som skyddande anstrykning
och impregnering av trä samt i medicin,
vanligen blandad med sprit, olja eller såpa, som
desinficerande hudläkemedel, mot parasitiska
hudsjukdomar, ss. skabb m. m. Ur trätjära
berett beck är olösligt i petroleumeter. Om
dess beredning, se Tjärbränning. 1 tunna tjära
= 126 1. räcker vid strykning till 100—150 ma
yta.
Stenkoist j ära, som erhålles vid
upphettning av stenkol, ss. vid lysgas- och
koksberedning, är nästan svart till följd av
inblandning av fritt kol. Dess eg. vikt plägar vara
1.1—1.3. Den innehåller ammoniak och
reagerar därför alkaliskt. Den innehåller i största
mängd aromatiska kolväten (benzol, toluol,
xylol, naftalin, antracen m. fl.) samt därjämte
fenol, kressol och av basiska föreningar anilin,
pyridin m. fl. Genom fraktionerad destillation
uppdelas stenkolstjära i lättare och tyngre
oljor samt fast asfaltbec k, vilka
användas för impregnering av virke, skyddande
anstrykning på murverk och metallytor,
isolering i byggnader mot fukt, desinfektion
m. m. Jmf. Asfalt, Karbolineum, Karbolsyra,
Kreolin, Lysol, Papp.
Tjärbränning, framställning av tjära ur
kådrik ved, s. k. töre (se d. o.), genom kolning
i tjärdal eller ugn. Törveden utgöres
oftast av gamla tallstubbar (jfr. Bränsle:
Stubbrytning). Tjärdalen består av en
rund, trattformig botten, 5—12 m. i diam.,
delvis timrad, delvis ingrävd i en
backsluttning. Den timrade delen uppbygges av från
trattens spets solfjäderformigt, i 25° vinkel
mot horisontalplanet, utgående asar, vilka
uppbäras av stöttor. På åsarna vilar ett lag
av klöv (s. k. f a r v e d) eller bräder, som
täckes med näver. Härpå lägges ett tjockt
lager jord, varefter hela dalens sidor bestrykas
med lera. I trattens spets anbringas
tjärut-taget, skon, varifrån tjäran i en ränna ledes
till uppsamlingskärlen (tjärtunnor). Den på
sommaren eller hösten upphuggna tj arveden
finklyves följande vår i 1—2 fots längder,
varvid ytved och murkna delar frånrensas. Ve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
