- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
1117

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tranärter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

111/

medelst en snäckskruv (fig. 2 D) utföras ur
cylindern. Genom avstrykare (fig. 2 A,[B)
hindras de korn, som ej fullt rymmas i
fördjupningarna, att medfölja. Det, som sålunda ej
frånskilts, utrinner vid cylinderns nedre ända.
Oftast är triörcylindern omgiven av en med
långsträckta hål försedd sorterarecylinder (fig. 1
M, N, O), som sorterar den från triörcylinderns
botten utströmmande säden efter grovleken.
T. användas mest för att rengöra säden från
sådant ogräsfrö och söndriga korn, som ej från-

Fig. 2. Genomskärning av triörcylindern.

skilts med fläkt eller såll, och för att skilja
trindsäd från stråsäd, vete från råg och andra
sädesslag, men även för rengöring och sortering
av gräsfrö. T. är därför vanligen försedd med
olika t.-cylindrar. Vanlig sädes-t. kan dock
användas för storfröiga grässlag, ss. rajgräs,
ängssvingel och åkerlosta, varemot för kortare
frö, ss. hundäxing, behöves t. med smärre hål.
T. bör vridas långsamt. Avverkningsmängden
växlar efter sädes varans beskaffenhet och
redskapets storlek. Jfr Sädessorteringsmaskin.

Trokar (troakar) kallas ett instrument,
som användes för att ur mage, tarmar eller
kroppshålor uttömma gaser eller vätskor. Den
består av en rund, i änden trekantigt tillspetsad
stålstilett, försedd med ett trähandtag och
innesluten i en metallhylsa, som lämnar spetsen
fri och i den till handtaget stötande änden är
försedd med en platta, som hindrar hylsan att vid
trokarens införande glida helt in under huden.
Trokarer finnas av olika storlek för olika
ändamål och djurslag. Vid användningen tillses,
att t. är noga rengjord genom kokning eller
genom att under en stund ligga i 3 %
kreolin-lösning, T. användes företrädesvis för att
uttömma gas vid trumsjuka och väder kolik
samt för tappning vid vätskeansamlingar i
buk- eller brösthålan (brösthinneinflammation,
bukvattusot). # E. N—m.

- Trollius. Se Ängsbollar.

Tromb. Se Blodpropp.

Tropæolum. Se Krasse.

Trossbotten, trossfyllning. Se Bjälklag,
Golv, Isolering.

Trumla, skånskt ord för vält.

Trumpetblomma, Salpiglossis, ett till
nattskattornas familj, Solanaceœ, hörande sydame-

rikanskt släkte av väl alnshöga örter med
upprätt, klibbhårig stjälk och stora, trattlika
blommor i åtskilliga färgtoner i vittr gult, rött och
violett. 5. sinuata R. et P. samt korsningar med
andra arter, sammanfattade under namnet
S. variabilis Hört., odlas allmänt som i-åriga
rabattväxter. Fröet sås oftast i kruka, och
plantorna utplanteras med jordklimp (de äro
ömtåliga för omplantering), eller ock sås direkt på
växtplatsen.

Trumsjuka är en särskilt hos nötkreatur,
men även hos får, rätt ofta förekommande
sjukdom, som består i en genom jäsning i
fodermassan framkallad stark gasutveckling i
våmmen. Buken är starkt utspänd, särskilt i
vänstra flanken, som kännes spänd som en
trumma, djuret visar oro, ögonen bliva
utstående, blodsprängda, och svår andnöd
inträder. Sjukdomen har i regeln ett häftigt
förlopp och kan inom 1/2 till några få timmar
medföra döden genom kvävning.

Orsaken är vanligen förtärandet av större
mängd grönfoder, särskilt om detta varit
regndier daggvått, eller rotfrukter, i synnerhet
skämda, men någon gång, att de bildade
gasernas uppstötning hindras av främmande
kroppar i foderstrupen (se Strupens sjukdomar)
eller av svulster i dennas närhet (se Tuberkulos).
Oftast förekommer t. under betesgången, varför
bör iakttagas, att djuren, tills de hunnit fullt
vänja sig vid bete, få ett torrfoder före
utsläppningen, och att de på frodig klövervall få
beta blott en kort stund, 10—15 minuter, och
ej då gräset är vått. Vid stallfodring bör
grönfodret under första tiden blandas med halm och
bör ej få ligga i hög och taga hetta före
utfodringen, utan slås kort i förväg och ej då det är
vått.

Behandlingen bör i första hand gå
ut på att avlägsna gasen. I lindrigare fall kan
detta åstadkommas genom upprepat tryck i
flanken, varvid uppstötningen kan befordras
genom att i djurets mun lägga ett grovt
halmrep som samman vrides i nacken. I svårare
fall uttömmes gasen medelst ett genom munnen
och foderstrupen till våmmen infört s t r u
p-r ö r, eller vid svår andnöd genom att i vänstra
flanken instöta en trokar (se d. o.), som
riktas snett framåt nedåt, varefter stiletten
utdrages ur hylsan, som får kvarsitta, tills
gasen utströmmat genom denna. För
jäsningens hämmande gives invärtes 20—-30 g.
saltsyra eller 10—15 g. ammoniak i 1/2 1. vatten,
eller 1/2—1 liter kalkvatten (15—30 g. nysläckt
kalk i V2 1- vatten), för får 1/l så stor dos, en
gång i halvtimmen under 2—3 timmar.

E. N—m.

Trut. Se Mås.

Try, arter av det till familjen Caprifoliaceae
hörande släktet Lonicera. De äro buskar med
motsatta hela blad, trattlika, oftast tvåläppigt
5-delad krona, blommor i bladvecken eller i
rruvudlikt knippe samt bärfrukter. En Stor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/1127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free