Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tröskvagn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1128
WI
fih.
§p..... ’w*\i\
fia
VI ]} i/r’1-, 1
Genomskärning av dubbelrensande slagtröskverk.
stundom av en dylik maskin, som kan uttagas
och brukas särskilt. Den på detta sätt
rengjorda säden upptages hos de enkelrensande verken
ofta av en elevator för att från på lagom höjd
anbragta utlopp mottagas i säck, men föres hos
dubbelrensande verk genom elevator, skruv
eller kasthjul till den bakom slagtunnan
sittande körnaren (J). I denna kornas
eller tinas sädeskärnan, d. v. s. befrias
från vidhängande agnar, borst och spetsar
genom att bearbetas av roterande knivar
eller slagor och nötas mot körnarens skrovliga
innersida, som kan vara bildad av en skarp
körnarduk eller räfflad järnyta. Från
körnaren eller, om körning ej behöves, genom
omställning av en lucka, direkt från stora harpan,
föres säden till lilla harpan (I), där
föroreningar avlägsnas medelst 2 såll och fläkt,
samt slutligen till den på verkets framsida
sittande sorteraren (M), vanligen Penneys
trådspiral (se Sädessorteringsmaskin).
Stagning och balansering av t.
äro viktigare, ju större de och de rörliga
delarnas hastighet äro. För verkets hållbarhet
och lugna gång är det viktigt, ej blott att
ramen är starkt byggd och stagad, bland
annat genom helst mot rämen snett liggande
brädbeklädnad samt stag och bultar, utan även
att de rörliga delarna äro ytterst väl
balanserade. Tunnan bör vara i noggrann
jämnvikt i alla lägen, och de fram- och återgående
delarna, skakarna, återföringsplan och
rensverkens delar, i sina rörelser noga motväga
varandra. Endast om så är fallet, blir gången
jämn, slitningen i lager och kraftåtgång så
ringa samt verkets hållbarhet så stor som
möjligt.
T. för klöverfrönötning. Se
Klöverfrö-nötare.
Tröskvält. Se Tröskvagn.
Trötthet. Se Jordtrötthet.
Tuberkulin. Se Tuberkulos.
Tuberkulos är en tärande, smittsam
sjukdom, som kan förekomma hos människan och
alla våra husdjursslag men bland dessa är
vanligast hos nötkreatur och svin. Orsaken
är tuberkelbaciller, som kunna
upptagas såväl med den inandade luften som med
foder och dryck. De giva upphov till en mängd
större och mindre, pärlliknande svulster
(tuber kier), vilkas form givit sjukdomen namnet
p ä r 1 s o t. Den angriper företrädesvis
lungorna (omkr. 95 % av fallen) och dithörande
lymfkörtlar men kan förekomma i alla
kroppsdelar. Bacillerna förstöra direkt de angripna
organen och alstra giftiga
sönderdelningsprodukter, som småningom förgifta kroppen.
De förökas dock jämförelsevis långsamt, och
sjukdomen har därför ett långsamt, smygande
förlopp. Av t.-bacillen finnas olika raser,
skilda genom att de övervägande eller
uteslutande angripa vissa djurarter (människo-,
boskaps-, fågel- och kallblodiga ryggradsdjurs
tuberkelbacill). Här avhandlas
boskapstuberkulosens bacill, som även angriper
människan, företrädesvis orsakande
körteltuberkulos hos barn.
Sj ukdomstecken hos nötkreatur.
I början märkas egentligen inga sjukliga
förändringar: djuren kunna vara i gott hull,
med glänsande hårrem, god foderlust och
produktionsförmåga men dock hysa sjukdomen
och även vara smittspridare — en av de
största svårigheterna vid sjukdomens bekäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
