Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattenavledning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inbördes förhållande i händelse av tvist. Vid
avslag utan vidare äger initiativtagaren rätt
att nyttja hela vattenfallet emot ersättning
till den andre, i regel medelst kraftöverföring.
Svarar den inbjudne, att han själv vill bygga,
skall Vattendomstolen bestämma företrädet
dem emellan, efter vad i varje fall kan finnas
skäligt. Utgör strömfallet en samfällighet,
tillkommer initiativrätten den, vars andel
i fallet överstiger hälften. Den byggande äger
rätt att mot ersättning taga i anspråk annan
tillhörigt område för anläggande av damm,
vall eller väg eller för vattnets ledning ävensom
för andra åtgärder å hans mark, om och i den
mån sådant tarvas för vattenkraftens
ändamålsenliga tillgodogörande. Om utmål för
kraftstation icke utan oskäliga kostnader
annorledes står till buds, är ägare av mark
vid eller i närheten av vattendraget pliktig
upplåta område. Den som vill tillgodogöra sig
vattenkraft har viss rätt att för detta ändamål
begagna annan tillhörig vattenbyggnad. Då
tillstånd gives till byggnad i vatten, skall
tilllika meddelas föreskrifter om
vattenhushållningen. Dessa bestämmelser kunna
dock sedermera ändras vare sig på yrkande av
ägaren eller av ägaren av annan
vattenbyggnad. För uppförande eller ändrande av damm
i älv, ström, å eller större bäck erfordras
ovillkorligt medgivande av Vattendomstolen.
Påföljden av underlåtenhet är böter eller
fängelse, varjämte olaglig byggnad kan utrivas.
Vattendomstolens byggnadsmedgivande
medför med vissa undantag klanderfrihet
beträffande byggnadens laglighet ävensom rätten att
medelst byggnaden tillgodogöra sig vattnet.
Vattendomstolens tillstånd kan utkrävas och
medför ökad trygghet, även där den byggande
ej haft ovillkorlig skyldighet att söka
tillstånd.
Vattenreglering med
tvångsdelaktighet äger rum, där någon till
gemensamt gagn för sig och annan vill reglera
vattnets avrinning ur sjö eller i vattendrag
för beredande av ökad möjlighet att utnyttja
vattenkraft eller därjämte tillika för
torrläggning av mark och därvid påfordrar att övriga,
för vilka företaget är till gagn, skola deltaga
i kostnaden; företagaren har vitsord till
företaget, så framt mer än hälften av den
beräknade båtnaden belöper å egendom, som
tillhör honom eller honom och andra, som förena
sig med honom om företaget. I avseende å
vattenreglering tillämpas i huvudsak samma
regler som gälla för byggande i vatten. Kommun
kan även genom penninganslag ingå såsom
delägare i vattenreglering. Alla strömfall,
som hava båtnad av företaget, liksom all mark,
som därigenom vinner stadigvarande
torrläggning, bilda en samfällighet, där var och en
deltar i kostnaden i mån av värdet å den
båtnad, som beredes hans egendom, dock att
delägare, som icke är sökande till företaget eller
1167
förenat sig med sökanden, icke är skyldig
vidkännas större bidrag, än som motsvarar
värdet av hans nytta av företaget. Den som ej
sökt företaget eller är likställd med sökanden
deltager i kostnaden, först när han begagnar
sig av den inom regleringen vunna förbätt^
ringen. Visas, att redan utförd
vattenreglering länder till stadigvarande nytta för
allmän hamn eller annan allmän farled, eller för
kloakledning eller för allmän flottled, kan
visst bidrag från dessa gynnade intressen
påkallas. Delägarna i regleringsföretag utgöra
en tvångssammanslutning, vars stadgar skola
fastställas av länsstyrelsen.
Vattenreglering utan
tvångsdelaktighet. Härom gälla liknande
regler med de olikheter, som betingas av den
frivilliga anslutningen.
Ordnandet av den inbördes delaktigheten
i vattenregleringsföretag verkställes av
Vattendomstolen, som vid sitt medgivande till
företaget bestämmer varje särskild strömfalls
anpart i kostnaden.
Om torrläggning av mark
genom dikning, vattenavledning
eller invallning. Se Torrläggning.
Kloakledningar för avledande av
spillvatten eller annan flytande orenlighet över
annans fastighet är dennas ägare pliktig att
mot ersättning tåla. Dylik ledning skall göras
täckt, så framt ej med hänsyn till särskilda
förhållanden öppen ledning tillstädj es. Ägare
av mark, varifrån vattnet har naturligt fall
åt det håll, där annans kloakledning går eller
skall anläggas, är berättigad att för markens
torrläggning leda vattnet till kloakledningen.
Skyldighet att
tillhandahålla bygdekraft, d. v. s. kraft för
tillgodoseende av kringliggande bygds behov av
kraft till användning i hantverk, småindustri
eller lantbruk eller till belysning eller
uppvärmning, åligger sådan anläggning, vid vilken kan
uttagas minst 500 turbinhästkrafter vid
oreglerat lågvatten. Kraftbeloppet bestämmes
av Vattendomstolen intill 1/10 av den
kraft-mängd, som kan med det installerade
maskineriet uttagas. Vattendomstolens avgörande
avser tidsperioder om 20 år. Vederbörande
bygdeinvånare, som vilja erhålla kraft, ansöka
härom hos Vattendomstolen två år förrän
leveransen skall börja. Kraften tillhandahålles
vid kraftstationen eller å ledning tillhörig
anläggningens ägare. Ersättning och övriga
villkor bestämmas av Vattendomstolen
enligt vissa i lagen givna grunder.
Nyprövning innebär att de rättsliga
förhållanden, varunder en kraftanläggning
tillkommit, göras till föremål för revision,
nämligen i vad avser förhållandet till allmänna
intressen. Nyprövning äger rum efter ansökning,
av ägaren eller från det allmännas sida;
ansökning kan framställas endast vid utgången av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
