Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattenavledning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n6g
och spott rinner, men trots den skenbara
förlamningen kan hunden ännu genom bett
överföra smittan. Även bakdelen blir småningom
förlamad, och döden inträder efter 5—7, mera
sällan först efter 10 dagar. Vid s. k. stilla v.
inställa sig förlamningssymtomen tidigare,
och raserianfallen äro mindre framträdande.
Någon rädsla för vatten förekommer ej, utan
tvärtom begär därefter, ehuru hunden ofta
har svårt att svälja vattnet.
Hund, som misstänkes för v., bör, om han
bitit människa eller djur, med iakttagande av
största försiktighet infångas och hållas
instängd, tills visshet vunnits, om sjukdomen
förekommit eller ej. Ofta förväxlas nämligen
v. med andra sjukdomar, såsom epilepsi eller
kramp av andra orsaker, men dör hunden ej
inom 10 dagar, har det ej varit v. Då
sjukdomen f. n. ej förekommer i Sverige, är, till
förekommande av dess införande, import
av hundar från land eller landsdel, som
förklarats smittad av v.,förbjuden. (Se Sjukdomar/
smittsamma.) Skulle sjukdomen uppträda inom
landet, skola alla djur, som angripits av
densamma, ävensom hund, katt eller svin, som
bitits av sjukt djur, ofördröjligen dödas. Har
häst eller idisslande djur blivit bitet, bör såret
fortast möjligt behandlas med lämpligt
frätmedel, såsom kaustikt kali eller glödgat järn,
och djuret hållas väl avskilt från andra djur
under 120 dagar. E. N—m.
Vattusot, består i en ansamling av
blodvatten i vissa kroppshålor, ss. i buk- eller
brösthålan, eller i kroppens vävnader i
allmänhet. Orsaken är vanligen hinder i
blodomloppet (ss. vid hjärtfel, lung-, njur- eller
leverlidanden), varigenom stagnation i
blodkärlen uppstår och blodvatten genom det
ökade trycket pressas ut genom kärlväggarna.
Symtomen äro avmagring, bleka
slemhinnor, bukomfånget tilltager och s. k.
vattensvullnader (ödem, se Svullnad) uppstå under
bröst och buk och i nedre delen av
extremiteterna. Behandlingen rättas efter det lidande,
som förorsakar vattusoten. (Se Bleksot,
Brösthinneinflammation,
Bukhinneinflammation, Bukvattusot, Hjärtats sjukdomar,
Igel-sjuka, Njursjukdomar.) E. N—m.
Vax kallas vid vanlig värmegrad hårda,
vid uppvärmning mjuknande, av växter eller
djur avsöndrade blandningar av ämnen, som
liksom fett äro olösliga i vatten och lösliga
i eter, kolsvavla samt flyktiga och feta oljor
men äro föga eller blott delvis lösliga i
alkohol. V. består av fria, högre fettsyror samt
estrar av sådana och högmolekylära alkoholer.
De försåpas vid smältning med kaustika
alkalier och kunna ej destilleras.
B i v a x består av i kokande alkohol löslig
cerotinsyra och i alkohol olöslig
myri-c i n (ester av palmitinsyra och myricylalkohol).
Dess färg är gul men blekes i solljus och genom
behandling med starka oxidationsmedel. Det
smälter vid 61—640 och har eg. v. 0.96. Som
bien bilda vaxet av sin föda, inskränker
vaxbild-ningen, som kan ske blott under hög
sommarvärme, honungsavsöndringen. För bildningen
av 1 kg. vax anses 10 kg. honung behövas.
Vid en rationell biskötsel minskar man därför
v.-bildningen genom att giva bien konstkakor.
Bi vax förfalskas med j o r d y a x (ceresin),
som kännes fett, luktar bergolja och är något
genomlysande.
Ungbien och även, om sådana ej finnas i
tillräcklig mängd, äldre bin, framsvetta v. i form
av små skivor från körtlar, belägna å baksidan
av de 4 främre bakkroppsringarna. I rent tillstånd
är v. alldeles vitt, och det är först då det
kommer i beröring med frömjöl och honung eller
sedan yngel utvecklats i cellerna, som det bliver
mer eller mindre färgat. Om vaxkakorna
använts för yngeluppfödning i flera år, antaga
de till slut en svart-brun färg. Det vax, som
utvinnes från gammalt vaxbygge i vårt land,
har en ljusgul till mörkgul färg, men det finnes
utländska sorter, som lämna en mycket
mörkare, stundom alldeles brun vara.
A—r L—n.
Vegetabiliskt v. avsöndras som
ett mot vattenavdunstning skyddande
överdrag på ytan av många växtarter, mest hos
sådana som växa på torr och solig mark,
ss. hed växter, och är en orsak till den
långsamma multningen av dylika växter. Det utgör
vanligen en blandning av vax och harts.
H. J. Dft.
Vaxby g ge. För uppfödning av ynglet och
upplagring av honungen uppföra bien ett
kåkby gge av vax. Det utgöres av lodrätt byggda
kakor, som bestå av sexkantiga vågrätt
belägna celler på ömse sidor om en tunn lodrät
mellanvägg. Avståndet mellan dessa
mellanväggar är 35 mm., och färdigbyggda äro
kakorna c:a 25 mm. tjocka. Mellanrummet mellan
vaxkakorna är 9—10 mm. och kallas k a
k-g a t a.
Cellerna äro av 3 slag: arbetarceller,
drönarceller och
drottningceller. Arbetarcellerna äro omkr. 12 mm. djupa
och 5 mm. i diam., drönar cellerna något större.
För att kunna öka drönarcellernas djup, då
drönarynglet, som är större än arbetarynglet,
kräver detta, förlänga bien drönarcellerna
genom att göra locken skarpt kupiga.
Drottningcellerna byggas icke vågrätt utan lodrätt, äro
större än drönarcellerna och hava formen och
storleken av ett ekollon med öppningen vänd
nedåt.
För att bina skola kunna utsvettas vax,
måste de utveckla en värme av c:a 32° C.
Denna värme åstadkommes, genom att de
förtära foder och draga sig samman i en tät
klunga. Så snart vaxbladen framsvettats,
löstagas de med benen och föras till käkarna, med
vilka de bearbetas och placeras på byggnads-
74—213320. Lantmannens uppslagsbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
