Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Virkesdrivning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n87
minsta höjden. För köparen är det fördelaktigt,
att virket upplägges i så långa oeh samtidigt
höga vältor som möjligt, emedan den verkliga
massan därigenom ökas. Samma inverkan har
även noggrann stapling, kort vedlängd samt
rakt och omsorgsfullt kvistat virke. Ju mera
sönder kluven veden är, dess mindre är fasta
kubikmassan. I löst mått inmätes alltid
brännved, som mätes i m3 eller i famnar av skilda
slag (se Virkesmått); props mätes i engelsk
kubikfamn, pappersmasseved ofta
i svensk eller engelsk kubikfamn eller m3.
Kolved mätes dels inrest eller inlagd i mila, dels
upplagd i res, klipp eller vältor och vanligen
med kubikmetern som enhet. — Prima
brännved håller i regel omkring a/s (67 %) verklig
massa, gren och bångved av barrträd 25—3° °/o>
stubbved 30—40 % samt pappersmasseved
68—75 %, beroende på vedens grovlek och
längd.
Vid inmätning i fast mått tagas
längd-och tvärmått direkt på varje enskild
virkesklamp, som därefter kuberas enligt formeln:
Kubikmassan = grundytan x längden.
Å sågat virke erhålles grundytan som produkt
av bredd och tjocklek, medan rundvirkets
grundyta utgöres av en cirkel med ytan
5lÜ––––, där D är cirkelns diameter. Enklast
erhålles rundvirkets volym ur en s. k.
cylindertabell, som upptager längden i meter eller fot
och diametern i cm. eller hela och halva tum
(stundom kvartstum). Då emellertid rund
virket ej är cylindriskt utan avsmalnande mot
ena ändan, mäter man i en del fall grundytan
å stockens mitt, vilket giver ett närmelsevis
riktigt resultat. Å sagtimmer användes dock
alltid toppgrundytan, varigenom den verkliga
massan blir väsentligt större än den inmätta (å
grovt virke omkring 25 %, å klenare virke ofta
50% och mer). Ju större längder och klenare
dimensioner, som uttagas, desto större blir
»bort-mätningen», d. v. s. skillnaden mellan den
verkliga och den toppmätta kubikmassan. Vid
inmätning av sagtimmer bortgår ytterligare 10—■
I5 % av volymen, beroende på att mätningen
sker innanför bark. — Då stockens omkrets ofta
ej är cirkelrund, bestämmes diametern efter
mätning på lågkant eller efter medeltalet
mellan största och minsta diametrarna; det senare
torde vara såväl rättvisast som vanligast
förekommande. Vid diameter måttets avläsning
ha olika metoder kommit till användning. Mest
exakt är mätning efter »närmaste streck»,
varvid måttet upptages till närmast liggande
lägre eller högre full måttenhet. Vanligare
användes dock mätning i »fallande»
hel-eller halvtum, då närmast underliggande
måttenhet antecknas. Därvid bortmätes dock
i medeltal 1/2, respektive 1/l tum. Å en stock
med en verklig diameter av 5 tum, som
sålunda nedtummas till t. ex. 41/a", utgör
volymförlusten 24 % av den inmätta
massan, medan motsvarande bortmätning å en
10 tums stock endast uppgår till 11 %,
av vilket alltså framgår, att »nedtumningenj»
svårast drabbar små virket. Vid leverans av
rundvirke, i synnerhet sagtimmer, brukar
köparen förbehålla sig ett övermål å längden,
s. k. stötf ot, av vanligen 3 ä 4 tum.
Samtliga dessa bortmätningar böra tagas i noggrant
beaktande vid jämförande prisberäkningar
mellan skilda sortiment. — Inmätning i fast
massa sker för rundvirke i allmänhet, såsom
sagtimmer, tändsticksvirke o. d., i engelska
(svenska) kubikfot eller kubikmeter; för
pappersmasseved (där ej löst mått användes, jfr
ovan) i engelsk eller svensk kubikfot och för
sågat virke vanligen i engelsk kubikfot eller
St. Petersburg Standard (jfr Virkesmått).
M. J. Dft.
Virkesmått. De vid virkesmätning
vanligaste längdmåtten äro metern med dess
underavdelningar samt engelska och svenska
alnar, fot och tum. Motsvarande
kubik-mått äro kubikmetern, som, beroende
på om den avser fast eller löst mått, brukar
tecknas fm3 eller Im3, engelsk och svensk
kubikfot (kft.) samt famnar av en mängd olika
slag, av vilka de vanligaste torde vara:
Kft
m*-Storf. (4:aln.), 6-kv.ved, 3’ x 6’ x 8’ = 144 = 3,769
Järnvägsfamn, > 3’ x 7’ x 7’ = 147 = 3,847
Skogsfamn, > 3’ x 6’ x 6’ = 108 = 2,827
Kubikfamn, svensk 6’ x 6’ x 6’ = 2l6 = 5,653
Kubikfamn, engelsk 6’x6’x6A = 234 = 6,124
St. Petersburg Standard, som
användes vid export av trävaror, innehåller
165 e. kft. (av bilade bjälkar och sparrar
räknas blott! 150 e. kft. per St. Petb. Std.). L o a d,
som mindre ofta förekommer, innehåller 50 e.
kbf. De olika virkesmåttens inbördes
förhållande framgår av följande jämförelse:
Kubm. (stère)
Eng. kft
Sv. kft
St. Peters-
b. stånd.
a 165
eng. kft
Load • å 50 eng« kft
I
O.0283 O.0262 4.6720 I.4158
35-317 I
O.924 165 50
38.210
I.082
I
178.517
54.096
O.2140 O.0061 O.0056 I
O.3030
0,7063 O.0200 O.0185
3-3
I 1
M. J. Dft.
Visitertång, en tang, varmed hovens
hornkapsel sammantryckes på olika punkter i och
för undersökning i avseende på ömhet eller
förekomsten av tunna partier på hornkapseln.
Vissnesjuka benämnas sjukdomar, vilka
som gemensam karaktär uppvisa ett förtidigt,
plötsligt nedvissnande av den angripna plan-
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
