Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vägtorn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1196
Korsväl tor kännetecknas därav, att
stockarna i varje lager läggas vinkelrätt mot
dem i det närmast föregående. Vältan blir
härigenom mindre skrymmande än strö vältan men
uttorkar i gengäld något sämre än denna, ehuru
i varje fall betydligt bättre än högvaltan.
Sänkvältor uppläggas i likhet med
korslagda vältor, men av flytande stockar å
djupt vatten, varigenom vältans huvudsakliga
del kommer att befinna sig under vattenytan.
Dylika användas ofta vid större sågverk för
lagring av sågtimmer. M. J. Dft.
Vältning har till syfte: a. att jämna
markens yta, b. att krossa kokor, c. att
sammantrycka jorden, så att fuktigheten genom
kapillär ledning kan uppstiga och jämnt sprida
sig i jorden samt till det myllade utsädet och
växternas rötter. I äldre tid framstod
åkerytans tilljämnande kanske som det främsta
målet: man vältade den av förra årets
sädesstubb besvärade nyvallen, för att underlätta
slåttern, och framför allt användes v. för att
sönderkrossa kokor och för att genom
matjordens sammanpressning hindra dennas
uttorkning. Det har emellertid ådagalagts, att
den sammanpackade ytjorden förlorar mer
fuktighet än den, som ligger ovältad, vartill
kommer, att den jämnt tillpackade åkerytan
vid regn lätt sammanflyter och bildar skorpa.
Enligt nutida uppfattning bör därför v.
sammantrycka de undre delarna av matjorden, så
att den kapillära vattenledningen återställes
och fuktigheten kan från älven stiga upp i
matjorden och till det myllade utsädet och
sädesbroddens rötter, men däremot matjordens
översta ytlager lämnas luckert, så att den
kapillära ledningen däri är avbruten och detta
luckra ytlager skyddar den underliggande
jorden mot uttorkning. En sådan verkan kan ej
åstadkommas av slätvältar, särdeles ej av lätta
sådana, som sammantrycka blott ytjorden,
men däremot av de tunga vältarna, som verka
genom hela matjordslagret men lämna ytan
något ojämn och lucker i de små ryggar, som
uppstå mellan ringarnas spår. Ej heller dessa
vältar hindra dock tillräckligt avdunstningen
från ytan utan böra helst efterföljas av en
ytharvning, t. ex. med ioo-pinnharv eller
ogräsharv. Ring- eller Cambridgevältning med
efterföljande ytharvning innebär ett stort
framsteg från äldre tiders slätvältning, medförande
jämnare groning av det myllade utsädet,
minskad uttorkning och minskad fara för
ytjordens hopslamning och skorpbildning.
Vid beredning för sådd användes v. med tunga
vältar omväxlande med sladdning och
harv-ning för jordens söndersmulning samt
krossning av kokor, samt därefter, om jorden skulle
blivit för lös och ojämn i ytan, en v. omedelbart
före maskinsådden samt en tung övervältning
efter sådden för att sammantrycka
matjordslagret kring utsädet, varefter bör ytharvas.
Skulle ytjorden hopslamma, så att skorpa bildar
sig, kan den ofta tillräckligt brytas genom en
broddvältning med ring- eller
Cambridgevält, vilken har fördelen framför brodd’
harvning, att den icke drager upp några
brodd-plantor, och att den kommer dessa att både
rota sig bättre genom utsändande av nya rötter
och att buska sig genom utskjutande av
adven-tivknoppar (starkare bestockning). Även vid
trädesbruket bör tung v. på samma sätt
användas för att hålla jorden fuktig trots
luckringen, och skumplöjningen efter sädesskörden
bör alltid omedelbart efterföljas av v.
Då de späda klöver- och gräsplantorna på
nyvallar frusit upp, kan en v. med en tung
vält tilltrycka jorden kring deras rötter.
Vändelrot, vändelört, Valeriana o††icina*
Hs L., fam. Valerianaceœ, högvuxen, flerårig ört
med parbladiga blad samt tregrenad blomkvast
av ljust rödletta blommor, förekommer
allmänt vid stränder. Roten, som har en skarpt
besk smak och vidrig lukt, användes i medicin
som nervmedel. Roten samlas för detta
ändamål tidigt på våren, innan stjälken utskjutit,
eller på senhösten, rengöres och torkas på
luftig men skuggig plats.
Vänderot, Se Vändelrot.
Vändhake. Se Virkesdrivning.
Vändskiva. Se Plog.
Vändteg. Se Tegläggning.
Värde. Vid värdesättning av
produktionsmedel och produkter i lanthushållningen
förekomma flera olika värdebegrepp. Under
rubrikerna Fodervärde och Gödselvärde har
redogjorts för foder- och gödselmedels
värdering i förhållande till deras Verkan vid
produktionen. För penningevärdet användas
följande viktigare värdeformer:
Marknadsvärde är en varas
penningvärde i den allmänna handelsomsättningen.
Vid ekonomiska beräkningar måste man noga
skilja på noterat pris samt
inköps-och försäljningsvärde på
egendomen, vilka kunna vara väsentligt olika.
Särskilt är detta fallet vid långt avstånd till
marknadsplatsen, och då det gäller mycket
skrymmande varor, såsom stråfoder, på grund
av kostnaden för transport, inpackning m. m.,
som kunna göra, att t. ex. försäljningsvärdet
av stråfoder vid gården blir blott en bråkdel av
det på marknadsplatsen gällande och
inköpspriset vid egendomen högst avsevärt
överskrider marknadspriset på inköpsorten.
Förbiseende av dessa omständigheter kan leda till
de orimligaste felslut.
Produktionskostnadsvärde är
summan av de kostnader, som framställande
av mängdenheten av en viss vara erfordrat.
I detta värdes förhållande till försäljningsvärdet
hemma vid gården har lantmannen ett mått
på de olika produktionsgrenarnas räntabilitet.
Ett riktigt fastställande av
produktionskostnadsvärdet för åtminstone de viktigaste vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
