Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åderlåtning - Åker - Åkerbinda - Åkerbruk - Åkerfibla - Åkerkål - Åkerren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då den ingalunda alltid är ofarlig. Genom att
luft inkommer i det öppnade kärlet, kan
nämligen så gott som ögonblicklig död inträffa,
och om instrumenten ej äro fullt rena eller
nödig aseptik iakttages, inträder lätt en
vargörande inflammation, som ofta ger upphov
till åderfistlar.
Verkan av å. är, att blodomloppet till
inflammerade organ kan för tillfället hastigt
minskas, men denna verkan är kortvarig, och
för att den skall visa sig, måste en betydande
mängd blod (hos häst 4—8—10 l., hos nöt
5—10, hos får 0.3, hos svin 0.5—0.75, hos
hund 0.25 l.) hastigt avtappas. Operationen
måste därför göras på ett större blodkärl,
vanligen på stora halsblodådern eller hos
nötkreatur även mjölkådern, vilka båda genom
sitt ytliga läge äro lätt åtkomliga. Endast
hos svin, där stora halsblodådern ligger
alltför djupt, göres åderlåtningen på örats eller
svansens pulsådror. Förr användes å. vid en
mängd olika sjukdomar, men insikten om
blodavtappningens menliga efterverkningar
(minskning av röda blodkroppar, feber, ökat
sönderfall av äggviteämnen och försvagad
hjärtverksamhet) har gjort, att dess
användning numera ifrågakommer egentligen endast
vid häftiga blodkongestioner till hjärnan
och lungorna samt vid fång hos hästen, där
en ögonblicklig minskning av blodtrycket är
nödvändig. E. N—m.
Åker betecknar jord, som brukas under
regelbundet skeende bearbetning för
frambringande av huvudsakligen i stort odlade
nyttiga växter. Från naturlig äng, betesmark
och skog skiljes således åkern genom
bearbetningen, från trädgårdsjord huvudsakligen
därigenom, att denna senare användes för i mindre
skala odlade växter, varmed följer att
bearbetningen av jorden och vården av de odlade
växterna övervägande sker för hand. Gränsen
är i båda fallen oviss; således beror det på
godtycke, efter hur lång tids uppehåll i
bearbetningen en med foderväxter insådd eller
igenvuxen åker skall anses hava övergått till
betesmark eller äng; likaså när odling av
egentliga trädgårdsväxter, ss. kål, div. grönsaker
m. m. och fruktträd, på åker förvandlat denna
till trädgård. En sådan övergång torde
anses ske, då denna förändrade användning av
jorden avses att bliva bestående.
Å. användes i äldre tider för odling
huvudsakligen av säd och rotfrukter till
människoföda, i mindre mängd av spånadsväxter, under
det att kreatursfoder, med undantag av
sädens halm, hämtades från oodlade marker. Då
ängsmark för någon kortare tid upplöjdes för
sädesodling, brukade den oftast fortfarande
betecknas som äng. I senare tid, särdeles
från omkring mitten av 1800-talet, då ängarna
i allt större utsträckning förvandlats till åker,
har även odling av foderväxter, vall- och
grönfoderväxter upptagits i omväxling med
säd, rotfrukter m. m. på åkern. (Se Växtföljd.)
Under det att åkervidden i äldre tid ökades
föga mer än folkmängden och behovet av
brödsäd, har denna ökning från foderodlingens
införande varit betydligt stegrad. Rikets
åkervidd var
| år | hektar | hektar pr innebyggare | proc. av rikets fasta ytvidd |
| 1750 . . | 600,000 | 0.34 | 1.5 |
| 1800 . . | 850,000 | 0.36 | 2.1 |
| 1850 . . | 2,025,000 | 0.58 | 4.9 |
| 1900 . . | 3,558,000 | 0.69 | 8.6 |
| 1919 . . | 3,782,000 | 0.65 | 9.2 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
