Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
allting fanns som en man kan ha inom räckhåll:
såg, vattenfall, gruva, ja, till och med en kåta
— nej, flera kåtor och bostäder, där arbetare
bodde. Och så fanns det ett mycket stort hus
på en höjd, där lämmeln bodde själv, och dit
fördes den återfunna bruden, som fortfarande
var ett stilla vatten, ty hon varken slog upp
ögonen eller vände på huvudet, inte ens för att
se på Olof, hon bara gick, och efter det lyst
för henne redan, så kunde hon stanna under
styvmoderns beskydd. Djävulen stod också mycket riktigt färdig för att ta emot. Tvi en så’n otäcka
i oäkta lappdräkt och oäkta stenar i öronen och
ett oäkta leende på läpparna; det var som om
om hon bjudit till det söta, fast det blev beskt.
Också fick hon ingen hälsning alls, bara en blick,
som kom henne att loma i väg som en tuktad
hund, som hoppats på en smekning och i stället
fick sig en spark. Så blev bruden ett stilla
vatten igen!
Om något som hände Nejla däruppe och om
allt underligt som fanns däruppe, vill inte eller
rättare kan inte Nejla berätta en smul, efter han
inte begrep en smul, bara om båtarna, som ständigt gingo över den strida strömmen nedanför forsen och som drogos efter stranden med rep,
eller också roddes med åror. Vid den forsen fick
Nejla och Olof arbete, och fast vatten aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
