Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
— J a, som på Gud, sa’ lämmeln helt behändigt och beskedligt!!
Ja, litet solsken förde ju de orden med sig,
och sedan vi fått skriftligt från lämmeln, att vi
voro ute i lovligt ärende, hämtade vi kronan en
lång obygdsväg och fingo se en den besynnerligaste präst Nejla någonsin sett, en som bar
prästkrage och lappkolt på en gång, men som
han inte skulle viga, så glömde Nejla honom snart
i sin iver att kunna ro brudparet riktigt säkert
över den strida strömmen med det gapande,
starka vattenfallet till fiende.
A l l a vo r o b j u d n a p å a t t s e b r u d e n , i n n a n
vigseln skedde, och trakterades då med brännvin,
och alla kommo, utom Olof, som låg och grät.
Men så frågade bruden helt lugnt:
— Var är den andre av mina lappar, den
unge Olof?
Och Nejla svarade mycket kallt :
— H an kan inte komma, han är sjuk!
— Kan han inte komma? Ja, det vill jag
se själv.
Så skrev hon i allas åsyn något på ett papper
som hon lade i något som svenskarna kalla kuvert, s kickade av det med en piga, och efter bara
en liten, liten stund kom den sjuke och nyss så
förtvivlade Olof och tvingades ändå tömma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
