Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
En Kung var han, bruna far,
där han låg på marken, mager, stor
med krona på nosen.
Se, hur han grinar i vit vånda
lör att hinna bita av den gudasköna kulan,
som klöste hans vackra käft till blod.
Tvi dig, din bruna fuling,
som rivit lapp-Nejlas egen goda dibror, ja
tvi dig, din svarta fuling som ej
nöjer dig, och tvi dig, och tvi dig! —
Och ändå har du rätt, bruna kung,
renens ljuva solblod smakar bättre
än bondens tama ko.
Hell dig, du kung. Låt oss dansa!
Hej barn där; skrik, hoppa, ropa, ty vem
har skjutit björnen?
Jo, det har Nejla, han har kramat sönder den,
bröst mot bröst, medan Lars låg död på
mossan och hjortronen drucko sig röda
av hans blod.
Låtom oss dansa, giva gåvor, hylla Nejla,
som om hans kåta vore ett sidenslott.
Ty Lars lever för att tälja bragden,
som ska leva längre än tusen bruna liv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
