Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då den först efter mycket långa och svåra
underhandlingar definitivt uppdrogs. Lapparne äro ett
mellanriksfolk, som icke vet af några gränser, och det är
derför allt annat än troligt, att utvecklingen varit
annorlunda på den svenska sidan om gränsen än på den
norska.
De resultat, till hvilka forskningen kommit på den
norska sidan, kunna vi derför lugnt tillgodogöra oss vid
bedömandet af förhållandena på den svenska.
Så länge det icke kan påvisas lappgrafvar och det
helst i stort antal på fjellen öster om Rörås, måste allt
tal om en lappsk urbefolkning på denna breddgrad
förstummas. Lapparne måste här vara en invandrad
befolkning, och, hvad mera är, de måste hafva kommit hit
i en så ny tid, att de kristna föreställningarne redan
hade vunnit en viss magt öfver deras sinnen.
Och huru ny den norska befolkningen i
Röråstrakten än må vara, så tyder allt på, att den lappska
är af ännu yngre datum.
Den sydligaste svenska lappmark, som finnes
omtalad i skrifter från förra århundradet, blef i
kyrkligt hänseende organiserad först i en nyare tid, än de
nordligare lappmarkerna, hvilka redan på 1600-talet
fingo sin andliga betjening. Då Jemtland 1645 kom
under Sverige, företogs ingenting i fråga om lapparnes
administration. Detta utvisar, att deras antal var
försvinnande litet, hvilket i sin ordning talar för
uppfattningen, att de voro af ett jemförelsevis nytt
datum.
Enligt P. Högström, Lappland, kap. 12 § 12,
anstäldes först i Januari 1746 en egen prest för
Jemtlands lappar, under det att för de nordligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
