Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillhör kronan; att den för särskilda lappar meddelade
inrymningsrätt å vissa trakter endast innebär rättighet för
dem att med sina renar beta inom den trakt, som
blifvit åt dem upplåten och att derinom idka jagt och fiske.»
Med full rätt anmärktes under debatten i Andra
Kammaren den 17 April 1886, att detta justitieministerns
yttrande vore att bestrida »sedvanerätten» — just den grund
på hvilken samme minister låtit hela lagförslaget hvila.
Hafva nämligen lapparne sedvanerätt att åberopa sig på,
så måste denna enligt jordabalken kap. 15 § 1 äfven
tillförsäkra dem eganderätt till fjellen. Icke ens kronan kan
då fråntaga dem denna rätt.
Lappens rätt var äldre än statens. Och om man såsom
en ursägt för lagens rättskränkande förfaringssätt mot de
bofaste åberopar, att staten ej kunnat upplåta jorden med bättre
rätt, än staten sjelf innehade den, så är dermed lappens
eganderätt tydligen erkänd, och då skulle följdriktigt lapparne
kunna återbörda jorden från kronan. Gäller sedvanerätten
gent emot de enskilde, gäller den förvisso jemväl emot kronan.
Denna uppenbara motsägelse hos lagstiftarne sjelfve
visar bättre än mycket annat, att det i sjelfva verket här
icke så mycket varit fråga om att bibehålla åt lapparne
rättigheter, som de redan haft, utan fast mera att gifva
dem i lag bestämda rättigheter, som de förut icke egt.
Rätt betecknande i detta hänseende är, att den
komité, som tillsattes för att förbereda lagen, hade i
uppdrag att åstadkomma ett »förslag till förordning om
rättsförhållandet mellan de svenska lapparne och de bofaste
i Sverige», men att, då deras förslag framkom, ansåg Högsta
Domstolen, att det i verkligheten endast afsåg att för
lapparne vinna ökade rättigheter till renbete på annans
mark, hvadan Domstolen hemstälde, att lagens rubrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
