Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 översikt.
badé landytan pressats ned betydligt under den nutida
höjdnivån. Detta havs högsta strandlinje, »den högsta
marina gränsen», ligger på 240—160 m höjd, olika högt
inom olika delar av området, beroende dels på hur mycket
landet ursprungligen hade blivit nedpressat, dels på hur
mycket det hacle hunnit höja sig, innan isen smälte bort
just från det ställe, där strandlinjen är utbildad.- Högst
ligger den gamla stranden i kustlandet söderut, lägst inne
i floddalarna i norr. Ovan havsgränsen råder en
landskapstyp, under densamma en annan, och
odlingsmöjligheterna, ja, hela landskapets karaktär är väsentligt olika
inom de båda zonerna. Denna gränslinje, högsta marina
gränsen, är därför en av de dominerande geografiska
faktorerna. över densamma täckes berggrunden av ofta
skogbevuxna moränavlagringar, vanligen ett mer eller mindre
mäktigt täcke, som döljer detaljerna i berggrundens
topografi, eller av yngre bildningar, torvmossar eller svämlerof.
Under högsta marina gränsen är fördelningen av jordslagen
helt annan. I dalbottnarna ligga leror och sandiga
avlagringar, bergsluttningarna äro ofta renspolade av vågorna
eller täckta av skog på av havsvågorna påverkad
morän-grund. Här finnes alltså en sortering av jordslagen, med
vilken följer en kontrast mellan uppodlingsbara marker i
dalbottnarna och skogsvidder på dalsluttningarna ocli
höjderna.
Samma roll som havsbildningarna, om ock i mindre
skala, spela de skiktade lagren i de isdämda sjöarnas
område i fjälldalarna. Här har den sista isresten, som var
belägen öster om vattendelaren, v ngn lär över eller öster
öm de stora sjöarnas öständar, hindrat det normala avloppet
under sista avsmältningstiden. Stora sjöar uppkommo i
fjälldalarna, och i dessa avsattes leror eller sandlager, som
på klimatiskt gynnade ställen kunna ge upphov till
uppodling. .- •
Topograf!. Ur geologisk-topografisk synpunkt kan
man indela Norrbottens län i 1) kustområdet, omfattande
dels skärgården och den egentliga kusten, dels återstoden
av havsavlagringarnas område upp till högsta marina
gränsen, 2) det lappländska platåområdet, beläget ovan
nögsta marina gränsen och karaktäriserat av en stark
utbildning av marina avlagringar och myrar, samt 3)
fjällområdet, som kan uppdelas på trenne zoner, en högfjälls.1
zon, på båda sidor omgiven av lågfjäll. De båda förra
huvudområdena ha i stort sett likartad utbildning av de
stora topografiska formerna, i det de uppbyggas av urberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
