Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 översikt.
Vi ha starka sannolikhetssk&l for att de ekonomiska
banden i birkarlarnas gestalt redan under heden tid
vuxit sig r&tt starka. Dessa birkarlar (köpmän) blevo
små-ningom privilegierade med monopol i vissa distrikt och
levde Hven som storbönder — alltså nfirmast ett slags
köpmanna- och jordbrukskolonister. Om birkar]arna veta vi
likval ej mycket. De voro emellertid mäktiga och rika m&n,
som kallade lapparna i sina skattedistrikt ror »sina» lappar,
vilka de sades »äga», ett uttryck, som dock ei behöver
innebära mera än rättighet att taga skatt. Gustaf Vasa
klagade över deras snikenhet och hänsvnslöshet — vilket
i och for sig ej behöver betyda så mycket — och
fordubb-lade deras skatt till kronan. Under Karl IX:s regering tog
det slut med birkarle-institutionen. Vid denna tid synes det
ha funnits ungefor 50 birkarlar över nuvarande Norrbottens
lappmark. Birkarlarna ha ej synnerligen gott namn om sig
i traditionen. Det talas om öppna strider med lapparna och
om dåligt leverne på alla vis vid sammankomster med
lapparna till skalteuppbörd och handel. Karl IX ingrep även
här, och han skrev till en av sina fogdar, att om birkarlar
forbröto sig mot lapparna i avseende på olukt, »då skolen
I genast slå dem huvudet av».
I religiöst avseende hade under medeltiden vid skilda
tillfolien en eller annan kristen missionär besökt
lappmarkerna på uppdrag från skandinaviskt land. Gustaf Vasa
fortsatte därmed och hans söner likaså. Den verklige
nyskaparen på området är emellertid Karl IX, och härtill
samverkade såväl allmänhistoriska som svensk-historiska skäl.
Dessa skäl gälla icke lappmarken i dess helhet, utan
Norrbottens lappmark i och for sig.
Det rådde slitningar mellan svensk och dansk
statsmakt angående rätten till skatten av lapparna i nuvarande
norra Norge. Därom hade tvistats både länge och väl.
Erik XIV hävdade med kraft den svenska statens
rättigheter i Norrbottens atlantiska kustland. Dessa tvister
drogo naturligtvis regeringarnas uppmärksamhet till de
nordliga utmarkerna, och mest var det väl fisket i fjordarna,
men även på havet, som lockade. Kriget mellan Danmark
och Sverige, som slutade 1613 under Gustaf Adolfs regering
med påläggandet av Ålvsborgs lösen, hade utbrutit delvis
på grund av Ishavsfrågan.
Men det var nog så, att nordligaste Norges kust,
åtminstone från trakten mot Trondhiem till Narvik och norrut,
under 1500-talet även av andra skäl tilldragit sig intresse,
och det på den grund, att allt flera sjöfarare alltifrån detta
århundrades senare hälft sökte sin väg hit upp under letan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
