- Project Runeberg -  Lappland. Norrbottens Lappmarker och Kustland /
45

(1921) [MARC] - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Översikt.

61

liga, nedersta delen kan nfimligen sluta i en si brant
sluttning, att man vid rulschningen ■ icke förmår stanna utan
slungas ut bland stenarna. Även bör försiktighet iakttagas,
nar man vid springandet utför ett snöfBlt nalkas snöfältets
rand; snön ar har ofta föga liållfast, s& att foten kan trampa
igenom orh komma mellan några stenar, varvid kropuen
slungas framlänges och fara för benbrott föreligger. Vid
bestigning av toppar — och framför allt om man har
för avsikt att företaga ett flertal bestigningar — böra
kängorna, vilka äro utsatta för en mycket stark
påfrestning, vara ordentligt försedda med stift över hela sulorna
och kluckarna.

Klättring uppför solida klippväggar, som kräver en
särskilt utbildad teknik, förekommer icke alls utmed de
vanligen använda lederna i Lapplands mera kända och
besökta högfjäll.

Jökeloandringar. Åtskilliga intressanta filrder över
jöklar kunna under gynnsamma förhållanden företagas utan
någon särskild utrustning, t. ex. en av de längsta, som
överhuvud kan utföras i Lappland, över Sulitälma |Tnr 14).
Emellertid avrådes den ovane på det allvarligaste från att
gå över jöklar utan omdömesgill ledning, då
jökelvandringarna för den ovane kunna medföra moment av verklig
fara. Gäller det längre isvandringar, bör ett säkert rep
medföras, i vilket expeditionens deltagare knyta sig samman
med flera meters mellanrum mellan varje deltagare, samt
kängorna vara ordentligt försedda med stift. Gula
snöplas-ögon utgöra under längre isvandringar ett gott, stundom
nödvändigt skydd mot Hen blandande ljusåterstiålningen från
snön mitt på dagen. Bruket av isyxa är i Sverige så gott
som okänt, och knappt andra än sådana, som genom f&rider
i högalperna äro förtrogna med den lika invecklade som
högst intressanta b-tekniken, företaga färder, dar isyxan
utgör en nödvändig del av utrustningen. Under
langvand-ringarna genom Lapplands högf]Bll är isyxan fullsiBndigt
onödig, likaså under bestigningarna utmed de vanligen
anvBnda lederna till de högsta tupparna. Emellertid finnes
isyxa att låna på de större turiststatiunerna samt i
Kebnekaisestugan.

Faran vid att gå över en snötäckt jökel ligger i
möjligheten av ett nedstörtande i någnn av de många,
understundom mycket djupa klyftor, som gennmsätta ismassan.
Föietages vandringen på sensommaren, då snön i regel är
starkt avsmält, framträda sprickorna tydligt och kunna
med iakttagande av försiktighet kringgås eller till och med,
når den gäller små råmnor, överhoppas. Man bör noga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:51:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lapplandnb/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free