Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kalixfors—Kebnekaise. 10 Tur. 161
Denna led, en av de avåraate i hela Kebnekaise, har veterligen
icke mer än en gång blivit uppgången, nämligen i aug. 1920 av den
schweiziske alpinisten O. Ad. Baumann. Han fölide den översta
randen av glaciären förbi vattenfallet mot den klyfta i bergväggen,
vilken är mycket väl synlig från den övre delen av kitteldalen, oeh
vidare uppför ett snöbana, som täckte klyftan halvvägs upp mot
randen av sänkan mellan Vierramvare och Kebnekaisesluttningen.
Härefter tog han av åt h, följande i svag stigning några av vatten
översilade hällar till omkr. 1 m från vattenfallet. Här började den
svåra passagen uppför den
nästan lodräta klippväggen.
Svårigheterna ökades
genom att vatten på det enda
möjliga
uppklättringsstäl-let rann från klippan och
genom kläderna på besti-
faren. Klättringen från
versta delen av jökeln
upp till sänkan mellan
Vierramvare och
Kebnekaisesluttningen, vilken
höjd uppskattades till
omkr. 120 m, tog icke mindre
än 1 >/s tim.
Man följer det ovan
nAmnda snöfältet upp
till passet mellan
Vierramvare och
Tuolpagorni (omkr. 710 m över
hyddan och omkr. 1,400
m ö. h.). Det verkar icke
så litet överraskande att
se det stolta Tuolpagorni
från denna sida te sig
som en intresselös
sluttning.
På passet går man
delvis på bekvämt
fram-komligrutmark så långt,
att man får en högst
fängslande utsikt ned i den djupa och vilda dalgång,
Singi-vagge, som i S begränsas av Singitjåkkos ytterst branta,
delvis lodrätt stupande vägg. På detta bergs N-sluttning
ser man en cirkelformad glaciärnisch. 1 djupet ligga ett
par långsträckta sjöar. Ända hit upp följa fjällblommorna;
enstaka exemplar av isranunkeln (Ranunculus glacialis),
Cardamine bellidifolia m. ra., finnas ännu, och först på
Kebnekaisesluttningen säger man farväl åt de sista utposterna
av det högre växtlivets representanter.
Man står nu vid foten av fjället Vierramvare, som
man måste gå över, innan den egentliga bestigningen av
högsta toppen kan begynna. Vierramvare är beryktat för
Dalsänkan mellan Singitjåkko ocli
Kebnekaise. T. Wabodell fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
