Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 Tur 10. Kalixfors -Kebnekaise.
ning: man ser ej längre detta ödsliga stenhay teckna
sig mot himlen, utan en svagt välvd jökel, som avtecknar
sig med bländande glans mot himlen i stark kontrast mot
stenarnas enformiga färg. Snart ses över iskalotten en brant,
vit- eller blågrön iskägla, som tornar upp sig mot-himlen
— toppen av Kebnekaise. Stegjärnen påtagas. Inberäknat
tiden för dessas påsättande och en liten vilorast tager
vandringen över jökeln och den isartade högsta käglan
omkr. 1 tim. upp till
omkr. 3 tim. Kebnekaises topp. Man har nått
den högsta punkten i Sverige.
De första intrycken, som mäktigt göra sig gällande
här uppe, betingas av de ändlösa vidderna åt a Ila håll.
den oerhörda rymd, som ligger över landskapet, mängden
av fjälltoppar, som ligga under en och som teckna sig
mot horisonten, den avgrund, som gapar omedelbart &t
ö, och skönheten hos de molnformaxioner, som nästan
alltid driva i rymden på något håll.
Man befinner sig så högt över de kringliggande fjällen,
att ingen topp i första ögonblicket fångar
uppmärksamheten — möjligen med undantag av Raskasatjåkko. Det
är fiärrsynen i all dess upphöjda prakt, som man nu har
åt alla håll. Vildast är sceneriet i N och V, vackrast i S;
i Ö går blicken mot lågland och skogsnejder.
Själva toppen, som olika tider har ett något
varierande utseende, består av den översta, tämligen smala
kammen på den isdriva, som täcker högsta klippspetsen och
som fortlöper i ungefärlig riktning N-S. Mot N smalnar
toppen, sänker sig, slingrar sig likt en knivskarp, isartad
snöegg ned i djupet och tornar upp sig helt nära inunder
till en istopp av ytterst vilt utseende, stupande brant eller
lutande ut över avgrunden i ö. Mot ö stupar toppdrivan
allt brantare ned mot den lodräta klippväggen. Mot NV
begränsas toppen av den väldiga branten ned mot den
oerhörda klyfta, vars botten fylles av Kebnekaises stora NV
jökel — man ser långt i V, huru från jökeltungan en mängd
silverglänsande jökelbäckar strömma nedför dalen till
Tjäk-tjavagge. — Toppens beskaffenhet tvingar därför bestigaren
att med största försiktighet röra sig bär uppe.
Utsikten. Mot O ser man nedanför i djupet den sönderremnade
ryggen ay den mäktiga, nästan kilometerbreda, grönvita Storjökeln
mellan O Eebnekaiseväggen och Kebnetjåkko, vilken av en l&g
fjällrygg skiljes frän den l&ngsmala Sydjökeln, som glider ned
mot S mot Kebnekitteln. Den största iBmassan rinner mot N och
delas av en bergis — den "S Klippön", som från Kebnetj&kko ter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
