Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 Tur la. St. S|Sfaltet—Vastenjaure—Kvikkjokk.
vattenfall och forsar. Man går V om älven till stranden av
Virijaure, 580 m 0. h. På V sidan om älven finnes här
en av Porjus kraftverk uppförd liten torvkåta, numera
förfallen. Troligen kommer S. T. F. att här uppföra en
kåta eller hydda som stöd för färder i dessa fjällnejder.
För den, som härifrån önskar taga sig ned till norska
kusten, erbjuder sig följande
8idotur:
Vatttnjaun (Humluokta)—Leirfiorden—Engan—Bodö en
jämförelsevis lätt dagsmarsch pA omkr. 20 km — säkerligen den lättaste
och bekvämaste leden att fr&n Vastenjaure nå norska kusten.
Man ror till Vastenjaures NV vik Humluokta ooh följer
därifrån lapparnas gamla flyttningsväg, som visserligen ej är si lätt
att se, då den mestadels går över stenhäll, men som likväl den
fjällvane kan följa tack vare de uppresta stenarna. Man g&r utmed
V sidan av den bäck, som kommer nediinnande från Nv, upp till
det pass, som g&r p& 877 m h. strax O om riksröset 243, och p&
norskt område ned till sjön Gukkesjaure. Den NO sjöstranden
följes omkr 3 km och därefter utmed 8 stranden av Litlevatn och
Smaavatnan. N-ut en storartad anblick av det mäktiga K vi
tur-fjället med en betydande jökel (Veikdalsisen).. Den 8—700 m höga
fjällryggen följes fram till Reinhausen; den NO utlöparen av denna
ås övergås, och man stiger brant ned till gårdarna Èinkraaga eller
Sörfjordmoen, som ligga i Leirfjordens innersta del. Härifrån
roddbåt 2.5 km till det på fjordens NV strand belägna Ungan, som står
i regelbunden ångbåtsförbindelse ett par gånger i veckan med
Bodö.
Virijaure (egentligen Virihaure) är en av Lapplands
mest fängslande fjällsjöar, omgiven som den är av mäktiga
högfjäll. Björkskog finnes endast i de ö-ligare, mera
skyddade vikarna, vilket förklarar, att lapparna bruka slå läger
på dessa platser. Virijaure har, liksom Vastenjaure och
fjällsjöar i allmänhet, ett mycket lättrörligt vatten och blåser
hastigt upp, men blir lika fort lugn igen; särskilt västan
är svår. ■
Skall man från Vastenjaure fortsätta över Virijaure
och har man icke båt sig till mötes på sjön, måste man
dra roddbåten från Vastenjaure förbi forsarna upp till
Virijaure. På Vastenjaure landar man då bäst nedanför det
stenröse med ett vitt stenblock på toppen, som synes långt
ut på Vastenjaure, och drar därifrån båten förbi de nedre
forsarna; förbi de övre fallen drar man båten på V sidan
om vattendraget.
Den halvannan mil långa rodden över Virijaure är
en av denna långa färds allra vackraste. Man styr i SO-lig
riktning ned till
omkr 40 km Staloluokta lappläger, som ligger
mycket vackert mellan höga stränder; det angivna avstån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
