- Project Runeberg -  Anteckningar under en resa till Umeå, Piteå och Luleå Lappmarker, sommaren 1845 /
4

(1846) [MARC] [MARC] Author: Nils Johan Andersson - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

prästgården stod ett exemplar af samma tall, som jag omnämnt
i afhandlingen om Quickjocksfloran. Den har med sina i
afskiljda kransar samlade korta och breda barr redan på långt
håll ett kuriöst utseende; men då kottarne ej förete någon
olikhet, kan den ej vara annat än en bildning, upkommen deraf,
att de barr, som setat mellan dessa kransar, småningom
bortfallit, hvaraf i de täta knölarne ännu spår synas. Den förekom
sedermera allmänt nog blandad med den vanliga, igenom hela
del skogiga Lappmarken, ända upp till Arjeploug. — Jag har
här vid Upsala observerat densamma.

Den 10 Juni afreste vi från dessa trifliga ställen, rodde i
båt ett stycke på elfven, vandrade en skogsmårka förbi den
dånande Betseleforsen, vid hvars strand Astragala och Lychnis
alp.
nu blommade, och framkommo, efter att ånyo hafva rott
litet, till Betsele nybygge. Färden fortsattes sedan genom en 3/4
mils lång skog (i hvilken Viola mirabilis och Salix glauca
blommade bredvid den nu först mötande Aconitium
septentrionale
), förbi det stora, fruktade Bålfallet, ånyo fram till elfven.
Men innan vi dit hunno, observerade jag huru bredvid
gångstigen ett kärr lyste så eget blågrönt; jag skyndade dit, och fann
Carex bullata (eller rättare C. rhyncophysa C. A. Meyer.), ny
för Lapplands Flora. I rankiga båtar hunno vi Gransele, och
derifrån roddväg, med undantag af 1/4 mils gång-mårka, till
Kattisafvan.

Ume-elfven, så mycket vi af den sågo, är ful; ej
Lule-elfvens leende, bördiga stränder bekläda den; nakna
sandsträckor fylla här yttersta kanterna af de enformiga skogarne, hvilka
trängt sig fram för att i det grunda vattnet spegla sina
susande toppar; stenar och klippor ligga hopade öfverallt och
afståndet mellan de väldiga forsarna är obetydligt. Och så
äfven med folket; förmögenheten är mindre allmän, och äfven hos
dem, som härutinnan stå framom mängden, röjer sig en temlig
liknöjdhet för ett beqvämare och bättre lefnadssätt.

I Kattisafvan dröjde vi nästa dag. Der var ett godt
tillfälle att studera en mängd Salices i vårdrägt; ty i vester
omgafs byn of täta pilsnår, der en massa former af Salix

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:51:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lappmark45/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free