- Project Runeberg -  Anteckningar under en resa till Umeå, Piteå och Luleå Lappmarker, sommaren 1845 /
10

(1846) [MARC] [MARC] Author: Nils Johan Andersson - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

der fjellen i Umeå Lappmark, än bara och jemna, än snödigra
och mångtoppiga: Käxa, Zvaipa voro de märkeligaste.
Nedanföre dem slingrade sig Lais-elfven, ståtlig och skönstrandad,
utfallande i Windeln; och mellan den samt fjellet, hvarpå vi
stodo, låg en 2 mil vidsträckt skogsmark, kullig och dyster, full
af sjöar och vattendrag, utgjutande sig än i Lais-elfven och än
i Uddjaur. I vester syntes de hvita Gaitsvalli och Tjallesvardo,
samt hela den fjellsträckning, hvilken utgör det svenska
utskottet af Kölen; och i norr låg bakom den ås af Tjitjak, som i
mångfaldiga skapnader drog sig längs Sädvare och Hornafvans
flöden, fjellen i Luleå Lappmark — och Sulitelma. Men
bakom oss, ner i sydost, bredde sig ett skogland, med sjöar (de 3:ne
förut nämnda) och strömmar, och här och der en naken bergstopp.

Den största exkursion vi här uppe gjorde var till
Adolphsström. Vandrande öfver Peliekaisis släta fjällfält, nedstego vi
småningom i den högt belägna skogsmark, som sträcker sig
ända fram till Lais-elfven. Otaliga åsar genomdraga densamma,
och göra vägen i hög grad besvärlig, särdeles som der icke är
någon brist på vidsträckta stenrammel, och snårupfyllda myrer.
Vid bäckrännilar blommade nu i ymnighet Tussilago frigida;
och Menziesia samt Juncus trifidus voro allmänna på torra
platser. Utföre en brant björkbacke nedkommo vi, efter
denna 2 mils mödosamma vandring, till Adolphsström. Här var
fordom, och ej så länge sedan, en silfverhytta; malmen
hämtades från det 5 mil aflägsna Nasa-fjellet och nedfördes sedan om
vintren till kusten. Den måste snart öfvergifvas, och nu stodo
byggnaderna nästan ikullramlade, grushögar voro lemningarne
af hyttan, och der lif och verksamhet rådt — bodde nu en
enda nybyggare. Vi dröjde här öfver nästa dag, och ställde
derunder vår färd till några öar uppe i elfven. Belägne tätt
under de af stora snöfält täckta fjellen Käxa och Zvaipa var det
besynnerligt att här se en sådan yppighet i vegetationen.
Stränderna omgärdades af täta, naturliga häckar af Salix
phylicæfolia
och Lapponum, mellan hvilka frodiga ängar sträckte sig
bevuxna af Alopecurus alpestris (ovanligt utmärkt af sitt
korta, tjocka, svartaktiga, långborstade ax, gula antherer, glatta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:51:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lappmark45/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free