Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom ett hål och i väldiga språng guppade i väg
utåt den lilla holmen.
Nickas sätt, då hon med höga skrik rusade efter
för att fånga honom, var troligen icke det allra lämp-
ligaste; ty kaninen hittade ständigt på nya krok-
vägar och förvillande hopp. Men med ens tvärstan-
nade Nicka och stirrade framför sig med ett så för-
färat utseende, att hon höll på att skrämma livet
ur Ester.
>Moses i korgen, Ester!> skrek hon. Tänk, om
han fallit i dammen! Ester, följ mig.>
Hon slet Ester med sig, och denna följde, skrämd
och häpen över vad som så i en hast kommit åt
Nicka och utan att kunna förstå, vad hon menade
med sitt >Moses i korgen?.
Nicka sprang inte, hon flög fram längs den lilla
slingrande stigen runt om dammen. Hennes loc-
kiga hår stod som ett moln efter henne, ögonen voro
utspärrade av förskräckelse, och de darrande läp-
parna kunde när som helst öppnas till ett förtviv-
lat klagans skri.
Vagnen var försvunnen! Inte en bubbla på vall-
net var synlig efter den.
Vild av förskräckelse rusade Nicka tillbaka och
mötte Ester, som ej var så hastig i vändningarna.
>Nu är han dränkt>, skrek hon, medan tårarna
rullade som pärlor ur hennes ögon, >och han som
var så söt!»
>Nicka då”, snyftade Ester, som naturligtvis ge-
nast stämde in i systerns jämmer, >hur vet du det?
Så rysligt! Var det en av de svanslösa?»
Nicka tvärtystnade. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
