Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LB0-
rig i världen skulle kunna bli något av. Men nu
ser du väl krassen, som ringlar sina vackra blad
och blommor omkring hela balustraden på balkon-
gen. Fröet var bara litet, litet som en ärta, och
då kan väl en människa bli mycket mera. Än-
geln, som setat inne i henne, kommer lös, när hon
dör, och där får den stackars kroppen ligga som
ett krassefrö i jorden. Men ängeln flyger hit och
dit till alla stjärnor, som vinka åt henne. ”Kom hit’,
vinkar en. ”Nej, kom hit’, ropar en annan. Du ser
väl, att de säga så, när de blinka om kvällarna,
och så far mamma omkring och är så lycklig och
glad, för att hon var så snäll. När jag tänker så
där, så blir jag bara glad då jag längtar efter
mamma, och jag tycker det är så tråkigt att tänka
sorgset», slutade Nicka.
»Ja, men jag önskar ändå, jag, att mamma flöge
hit till oss också och ätt jag finge krama henne och
sitta hos henne. Jag tycker, att det är så rysligt
att ingen mamma ha”, snyftade Ester.
»Ja, Ester, men det kan inte hjälpas, förstår du.
Det blir ju så tråkigt, när du jämt skall gråta för
det. Jag skall inte tala om vackra historier för dig.
Det lönar sig då inte.»
»Jo, jo, Nicka»”, suckade Ester. >»Låt oss gå nu
då och be inspektorn, att Jens får hjälpa oss med
flyttningen.”
»Kör för det, men jag för min del går efter Tilla,
hon är så näpen i allt vad hon gör.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
