Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Runraden och dess magiska ursprung - II. Varje särskilt teckens betydelse - 15. ᛊ - 16. ᛏ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ellekone! Ellekone! est du herinde,
Saa skal du herud paa femten Egepinde!»
Sade man detta, visade sig »Ellekonen» (Thiele). Såsom
blixtgudens träd har eken, ett i magien mycket betydelsefullt
växtslag, haft anknytning till elden och solen. Tvivelsutan
har solrunan tillhört de antidemoniska tecknen. Att det i
formeln talas just om femton ekpinnar, kan ha sin orsak i en
äldre tids ur runmagien framgångna talmystik. Talet kan
emellertid även ha uppkommit såsom en förstärkning (3 x 5)
av 5-talet, fackelrunans och eldens tal.
16. Den sextonde runan ^ tecknet för Mjudet, är guden
Tyrs runa. Runnamnsuppgifter från skilda håll betyga detta
(fornisl. Tyr etc). I den avestisk-persiska månadskalendern
var den 16:e dagen helgad åt guden Mithra, liksom Tyr en
segergud. I Eddadikten om Sigurd och valkyrian
(Sigrdrifumäl) omtalas denna runa såsom »seger-runa»: man skall
tvenne gånger nämna dess namn {Tyr) och rista på tre ställen
på svärdet. Vid den magiska operationen tages på så vis
hänsyn både till thursars och gudars tal. Att det skall ristas
pä tre ställen, stämmer med 3:e strofen i »Odens trollsånger»
(jfr ovan under 3). Att Tyr haft släktskap med thursar,
antydes i Eddadikten om besöket hos jätten Hyme. Mithras
egenskap av segergud framhäves särskilt i den romerska
mithraismen. Han kallades vanligen »den obesegrade
guden» (Dens Invictus) och var tydligen soldaternas främste
skyddsgud. Att hans tal var 16, är icke blott betygat genom
den avestisk-persiska kalendern, utan även genom åtskilliga
till vår tid bevarade mithraistiska amuletter. På dylika
förekommer en 16-uddig stjärna, och det finnes även exempel på,
att denna figur uppträder tillsammans med Mithras namn:
på en från senantik tid bevarad amulett står under den
16-uddiga stjärnan detta namn (MsidQac;, i-ljudet troligen tecknat
med si av talmystisk anledning, jfr ovan s. 14). Att inom den
helleniska världen en guds heliga tal var hans dags tal, är
ett inom antiken ofta iakttaget förhållande. Apollons tal 7
uppgives vara lyckosamt, och denne gud säges vara född på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
