Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Runraden och dess magiska ursprung - II. Varje särskilt teckens betydelse - 22. ᛟ - 23. ᛞ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skriftens första ord är talio, vilket tolkats såsom betydande
’hyvel’. Därefter står runföljden gisaioj. Här har man
sannolikt att uppfatta de två sista tecknen såsom angivande
tvenne runors namn: *ofiala och *Jara. Runkombinationen
kan då tolkas såsom »åt Gis arvegods och äring».
Sammanlagda talvärdet av de 12 runtecknen på denna sida av
föremålet är, uträknat i anslutning till utharken, 220, alltså
10 X 22, som är o dalrunans tal. Samtidigt innehåller talet
ävenledes äringsrunans tal 11:220=11 X 20.
23. Den tjugotredje runan är tecknet för d-ljudet [X], om
vi ansätta utharkraden i enlighet med brakteatrunraderna,
vilkas ordningsföljd som sagt även återfinnes i åtminstone
en angelsaxisk uppteckning. I Skandinavien kom tecknet M
ur praktiskt bruk före vikingatiden, men uppträder ännu i
en lönnskrift på Rökstenen. På angelsaxiska kallades tecknet
dceg, ’dag’. I den åtskilligt korrumperade uppteckningen av
de gotiska bokstavsnamnen påträffas ordet daag, säkerligen
en förvrängning av ett äldre dags. På urnordiska bör runan
ha hetat dagciR, ett ord, på vilket de svenska orden dag och
dager återgå. Sannolikt har motsvarande ord i
runradsbildarens språk betytt både ’dag’ och ’dagsljus (dager)’. I den
avestisk-persiska månadskalendern var den 23:e dagen helgad
åt ljusguden Ahura Mazda, i »Bundehesh» (kap. 1) kallad
»evigt ljus». Av inskrifter på de romerska mithraisternas
monument vet man, att dessa dyrkat en gudomlighet, som på
latin nämnes Lux, d. v. s. ’ljus’. Vidare är det bekant, att
den mithraistiske ljus- och himmelsguden Caelus varit en
sammansmältning av Ahura Mazda och Jupiter. Han kallas
Zeus-Oromazdes eller Jupiter-Caelus. Ett studium av senantik
bokstavsmystik visar även, att just det grekiska alfabetets
23:e bokstav förbundits med Zeus (Jupiter). I en bysantinsk
codex finnes nämligen ett kryptografiskt grekiskt alfabet
bevarat, i vilket såsom en ersättare för bokstaven \p (ps)
det välkända astrologiska Jupiter-tecknet fy fått platsen n:r
23. Man har även funnit ett mynt, på vilket finnes avbildat
ett kultföremål, en s. k. baitylos, tillhörande den kretensiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
