Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lapparnas spådomskonst - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
modergudinna: givit henne dennas heliga träd, dag och tal (17)
o. s. v. Ibland byggdes en särskild liten hydda, avsedd för
dvrkan av Sarakka. Denna finnes avbildad på en del
trolltrummor och har i regeln bredvid sig en björk
(alternativt tvenne).
18. Det 18:e utharktecknet, häst-runan, har, såsom jag
redan nämnt, en evident motsvarighet på Naeromanuskriptets
trolltrumma. Mellan »underjordens trollman» och »dödsriket»
ses en häst (15 på avb.). Denna figur kallas »Sturich»,
otymplig skrivning för Stuorek, ett namn, som jag i det
föregående (s. 77) sammanställt med det svenska ordet stor under
erinran om, att Odens häst på sina håll i Sverige kallats »den
stora hästen». Om denne »Sturich» upplyser Randulf, att
det är en »offerhäst», som utlovas när någon är dödssjuk, för
att de döda skola låta honom leva ännu någon tid. Därför
står denna häst »på vägen till de dödas rike», säger
manuskriptets författare. Liksom hos nordgermanerna har hästen
hos lapparna varit ett med döden och dödsriket nära
förbundet väsen. Underjordsguden Rota (Rutu), som bragte
sjukdom och död, tänktes också komma ridande på en häst. 1
vissa källor uppfattas Rota som ett kvinnligt väsen (J.
Fellman och andra), i de flesta emellertid som ett manligt.
Mycket har skrivits för att etymologiskt tolka namnet på denna
lapska dödsgudomlighet. Namnet har tvenne huvudvarianter,
en med o och en med u i stamstavelsen. Den mindre
vanliga namntypen Rutu, Ruto etc. sammanhänger sannolikt med
det finska ordet rutto, som betyder ’pest, farsot’. Det finska
ordet kan emellertid vara lånat från det lapska, som
antagits i sin tur vara ett lån från ett germanskt ord (’spetälska’
heter på gotiska pruts-fill, och ett motsvarande ord för ’pest,
svår sjukdom’ torde ha funnits i det forntida Skandinavien,
fornisländskan har t. ex. adjektivet pnitenn, ’svullen’).
Emellertid synes det mig troligt, att Rota varit dödsdemonens
egentliga namn. Härför talar bl. a. den omständigheten, att
dess hemvist nästan alltid kallas »Rotaland» eller «Rotaimo»
(i de svenska källskrifterna har jag mött 10 Rotaland eller
Rotaimo mot 1 Rutaimo). Jag har ovan nämnt, att Rota i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
