Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lapparnas spådomskonst - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kats och troligen även förfärdigats av en lapsk kvinna. Detta
kan förklara, att just de båda björnbilderna utelämnats. Det
är också tänkbart, att motsvarigheten till »himlens björn» en
gång blott bestått i punkter eller små kors, som avsett
stjärnor (exempel därpå möta vi i det följande). Vid dessa
punkter eller kors har troligen med tiden ingen viktigare
spådomshandling varit knuten, varför denna figur fallit bort.
Till vänster om Frejs stav se vi bilden av en man (5 på
avb.), vars ena fot snarast ter sig som en hästhov. I
protokollet förklaras bilden föreställa »Guds son». Figuren ter sig
emellertid nog så diabolisk. Sannolikt ha vi här att göra med
en motsvarighet till Naeromanuskriptets »himlens trollman»,
vari man torde ha att se en reflex av Oden i dennes
egenskap av runmagiens främste utövare. Då trolldomsrunan
framför andra var utharkens 9:e tecken, har man att förmoda
samband därmed. Den till vänster stående staven erbjuder också
en viss likhet med nödrunan ^. Bistaven har blott kommit
en smula högre upp och förlorat sin sneda riktning. Möjligt
är dock, att det är den 8:e runstaven, som dröjt sig kvar: i
den svensk-norska runraden har h-runan formen -J-. I varje
fall ha vi att i den bredvidstående figuren närmast
förmoda en motsvarighet till »himlens trollman» och nödrunans
magiska funktion. Som bekant tänktes Oden i efterhednisk
tid delvis som häst: den folkliga djävulsgestaltens hästhov är
ett arv härifrån.
Längst till vänster befinner sig i andra regionen ett runt
tecken, genomdraget av en vertikal linje (4 på avb.). I protokollet
säges, att därmed avses solen. Vi ha här givetvis en tydlig
motsvarighet till soltecknet på den ovan behandlade
trolltrumman och en mängd andra. Som jag i det föregående redan
nämnt, torde strecket härstamma från den isländsk-norska
run-typen <*>. En mellanform mellan nämnda runtecken och
solbilden på denna trolltrumma återger prosten Forbus 1727 (hos
Reuterskiöld). Solen har »solringen -0 till ära», meddelar han.
I detta tecken fortsätter visserligen strecket snett nedåt och
icke uppåt, men omvändning av tecken är mycket vanlig hos
lapparna. Som en kuriositet vill jag omnämna, att den i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
