Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lapparnas spådomskonst - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Uppsala hedna tempel var som bekant enligt Adam av
Bremen försedd med en »väldig priap».
Figuren n:r 2 från höger i denna region (18 på avb.)
föreställer, som man ser, en kyrka. Om figurens funktion
upplyses i protokollet, att tecknet häntyder på offer av »vaxljus,
pengar och annat». Denna kyrkbild torde vara en reflex av
tecknet »de kristnas väg» på Nærømanuskriptets spåtrumma
(14 på avb. 32). Detta tecken består av figurer föreställande
boskap, hus och en kyrka och säges av Randulf stå i
relation till handel med bönder, präster och andra, som icke
voro lappar. Såväl bild som funktion visa sålunda en tydlig
överensstämmelse på de båda spådomsredskapen. I bägge
fallen har det rört sig om penningtransaktioner. Samband
med rikedomsrunan, utharkens 24:e tecken, är med hänsyn
härtill vad vi närmast ha att förmoda. Givetvis ligger detta
samband betydligt klarare för Nærømanuskriptets vidkommande
än för Vadsørelationens. Intet annat tecken synes mig
emellertid på Vadsørelationens spåtrumma bättre motsvara
tecknet »de kristnas väg» på den av Randulf beskrivna. Av
intresse är även, att Vadsørelationens trollman vid förhöret
antytt, att »Dom Kirken» (alltså det tecken det här är fråga
om) haft betydelse för återfående av stulna ägodelar. Detta
stämmer med vad jag i det föregående påpekat om det 24:e
utharktecknets och dess tals roll i dylik magi.
Till vänster om kyrkan ses tvenne manliga gestalter.
Rörande dessa uttrycker sig protokollet ytterst svävande (de
sägas vara »folk som går till kyrkan»). Av uttalandet kan ingen
slutsats dragas. Den enda möjligheten att tillnärmelsevis
bestämma dessa figurer är att ge akt på, vilka motsvarigheter,
som saknas, när det lättare tydbara blivit tolkat. Till
»himlens björn» ha vi icke upptäckt någon motsvarighet, hade
en sådan funnits, skulle den vara att söka redan i andra
regionen. Det återstår då, som det följande skall visa, att
tänka på motsvarigheter till jaktguden, Leibolmai, och
»jordens björn». En av de tvenne mansfigurerna torde därför en
gång på en äldre förebild till trolltrumman ha föreställt
Leibolmai. Sannolikt är det gestalten längst till vänster (15 på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
