Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning: föreningsvikter, kemiska tecken och formler; atomteorien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4. Kemiska tecken och formler.
a. För grundämnena har man infört bokstavstecken, t. ex.
för väte tecknet H, för syre O, för koppar Cu, för natrium Na,
för silver Ag, för klor Cl.[1]
Man har väsentligt ökad nytta av dessa kortfattade
tecken, ifall man låter dem tillika betyda bestämda
viktsmängder av grundämnena, nämligen just de ovan omtalade
föreningsvikterna. Sålunda får H betyda 1 viktsdel väte (1 mg.
eller gr. eller vilken annan viktsenhet som helst); O får
betyda 16 viktsdelar syre (samma viktsenhet); Cu 64 viktsdelar
koppar; Na 23 viktsdelar natrium; Ag 108 viktsdelar silver;
Cl 35,5 viktsdelar klor o. s. v.
b. Eftersom vatten innehåller väte och syre i förhållandet
2:16, d. ä. 2 förenings vikt er väte på 1 föreningsvikt syre,
kan vattnet tecknas H20. Man säger, att H20 är vattnets
kemiska formel. Genom denna formel uttryckes på ett enkelt
sätt — icke blott att vatten består av väte och syre — utan
även att 18 viktsdelar vatten innehålla 2 viktsdelar väte och 16
viktsdelar syre. Talet 18, som fås genom addition av de i
formeln ingående föreningsvikterna, kallas vattnets molekylvikt.
Eftersom kopparoxiden innehåller koppar och syre i
förhållandet 64:16, d. ä. 1 föreningsvikt koppar på 1
föreningsvikt syre, är kopparoxidens kemiska formel CuO.
För silveroxiden är formeln Ag20, för kalciumoxi en CaO,
för zinkoxiden ZnO (se ex. 1 och 3, sid. 6).
För koldioxiden är formeln C02 och för svaveldioxiden S02
(se ex. 4 och 5, sid. 6). Benämningarna koldioxid och svaveldioxid härröra därav, att syret ingår i formlerna med 2 föreningsvikter.
c. Vad som försiggår vid en kemisk reaktion brukar man
uttrycka genom en ekvation. I vänstra ledet sättes, uttryckt
i tecken och formler, vad som finnes före reaktionen, och i
högra ledet vad som genom reaktionen uppkommer. Man
kallar en sådan ekvation en reaktionsformel. Exempel:
kopparns oxidation vid upphettning i luft: Cu + O - CuO;
kolets » » » » C + 20 = C02;
svavlets » » » » S + 20 = S02;
kopparoxidens reduktion medelst väte: CuO + 2H = Cu + H20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
