Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kväve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kväve.
61. Luftens sammansättning. Hur man ur luften
utvinner kvävet.
a. Luften är en blandning av flera gaser. Ojämförligt
mest förekomma kväve och syre; och man kan säga, att
kvävet i runt tal utgör 4/5 av luftens volym och syret 1/5.[1]
Dessutom innehåller luften såsom normala beståndsdelar
vattenånga i växlande mängd samt koldioxid (3 à 4
tiotusendelar, d. ä. 3 à 4 hundradels volymsprocent).[2]
b. Om man önskar framställa kväve ur luften, har man
att avlägsna de övriga gaserna. Vattenångan kan bortskaffas
medelst vattenfritt klorkalcium, koncentrerad svavelsyra,
fosforpentoxid eller andra torkmedel; koldioxiden medelst kali, natron
eller kalk; syre medelst ämnen, som begärligt förena sig med
syre, t. ex. fosfor, glödande järnpulver eller koppar,
pyrogallussyra, o. s. v.
Man trodde för icke länge sedan, att den sålunda erhållna
restgasen utgjordes av rent kväve; och den kan i de flesta
fall såsom sådant användas.
c. I mitten av 1890-talet gjordes av den engelska fysikern Rayleigh den
upptäckten, att ovannämnda restgas var något tyngre än kväve, som erhållits
genom sönderdelning av kväveföreningar (»på kemisk väg»). [3] En liter av
restgasen väger vid 0° och 760 mm. 1,2572 gr., medan en liter »kemiskt kväve»
väger 1,2521 gr. Det låg närmast till hands att tänka sig, att detta berodde
på förefintligheten i luften av en gas med större egentlig vikt än kvävets.
Det lyckades också efter en kort tid såväl för Rayleigh som för hans landsman
kemisten Ramsay att ur restgasen bortskaffa även kvävet (genom att vid hög
temperatur bringa det i förening med metaller eller syre). De fingo då såsom
återstod en förut okänd gas, som erhöll namnet argon. Orsaken till att denna
gas icke tidigare upptäckts, ehuru den finnes i luften till ganska stor
[1] Noggrannare värden på luftens sammansättning äro följande
| volymsprocent | viktsprocent |
| kväve | 78,06 | 75,5 |
| syre | 21,00 | 23,2 |
| argon | 0,94 | 1,2 |
[2] Av mera tillfälliga beståndsdelar i luften må nämnas ammoniak (särskilt
i grannskapet av ställen, där kvävehaltiga organiska ämnen ruttna) samt ozon
och vätesuperoxid.
[3] T. ex. genom upphettning av ammoniumnitrit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:52:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/larokemi/1/0050.html
