Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kol.
79. Olika former ay kol. Man känner kolet dels i
kristalliserad form, dels såsom amorft. Kristalliserat kol
förekommer i naturen såsom diamant och grafit. Amorft kol
påträffas knappast i rent tillstånd. — Stenkol av olika slag äro mycket
kolrika ämnen, men icke rent kol, ty jämte kolet finnes alltid mer eller mindre
väte, syre, kväve, svavel m. m. Den renaste stenkolen är antracit.
80. Framställning ay amorft kol.
a. Några träbitar upphettas i en degel med pålagt lock.
Det bildas en gas (lysgas), som framtränger under degellocket
och brinner. Sedan gasutvecklingén upphört, återstår i degeln
kol (träkol). Ett renare kol fås, om socker användes i st. f.
trä.
Man kallar organiska ämnens upphettning utan
lufttillträde för torrdestillering. Genom denna process erhålles träkol
av trä, koks av stenkol, djurkol av animaliska ämnen såsom
ben och slakteriavfall (viktigast är benkol).
Sot (kimrök, tusch) är pulverformigt kol, som fås vid
ofullständig förbränning av kolhaltiga ämnen, t. ex. i en lampa
vid otillräckligt drag. Retort- eller gaskol är ett tätt och fast
kol, som vid gasverken avsätter sig på retorternas
innerväggar.
b. Träkol framställes i stor skala i de svenska
bruksbygderna i s. k. kolmilor. Milan bygges av torkad ved samt
täckes med granris, kolstybb och jord. Sedan milan tänts,
regleras draget genom upptagning och igenläggning av
lufthål i det täckande lagret. En del av vedens beståndsdelar
uppbrinna (härav kommer det för kolningen erforderliga värmet). Av
återstoden erhålles kol.
81. Det amorfa kolets egenskaper och användning.
a. Kolet smälter icke vid de högsta temperaturer, som
kunna erhållas på ett laboratorium (medelst den elektriska ljusbågen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:52:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/larokemi/1/0065.html