Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Om värmets frigörande eller bindande vid kemiska reaktioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om värmets frigörande eller bindande vid kemiska
reaktioner.
90. Exotermiska och endotermiska reaktioner.
a. Vid de flesta kemiska reaktioner utvecklas, »frigöres»,
värme. Man säger om sådana reaktioner, att de äro
värmealstrande eller exotermiska. Exempel: vätets förening med syre till
vatten; i allmänhet förbränningar.
I stället för att säga, att en reaktion, t. ex.
förbränningen av 20 ton stenkol, förmår att alstra en viss mängd
värme, säger man ofta, att den förmår att giva en viss
energimängd. Man tänker härvid på att reaktionen kan — i stället
för värme — alstra en motsvarande arbetsmängd eller ge
upphov till en elektrisk ström, vilken i sin tur förmår alstra
värme eller arbete, o. s. v. Ordet energi är alltså ett
uttryck, som användes såsom gemensam benämning på värme och
arbete m. m., vilka sägas vara olika former av energi. En
form är också s. k. elektrisk energi.
b. Det finnes också reaktioner, vid vilka värme tvärtom
upptages, »bindes». Man kallar sådana reaktioner värmekrävande
eller endotermiska. Exempel: vattnets sönderdelning i väte och syre;
kvävoxidens bildning vid förbränning av luftens kväve i ljusbågen; den
s. k. assimilationen, d. ä. omsättningen inom växtkropparna av luftens
koldioxid jämte vatten till organisk substans, stärkelse m. ni. Varifrån kommer
i dessa fall den energi, som behövs för reaktionen?
c. Värmeutvecklingen (värmeabsorptionen) vid kemiska
reaktioner mätes med tillhjälp av kalorimetrar, oftast en vatten
kalorimeter. Såsom värmeenhet begagnas mycket 1
gramkalori, varmed menas den värmemängd, som erfordras för att
uppvärma 1 gr. vatten 1 grad. %
Är det t. ex. fråga om att bestämma värmeutvecklingen vid förbränning
av en viss mängd av ett ämne, inneslutes detta lämpligen tillika med
överskott av komprimerat syre i en bomb, som nedföres i kalorimetern, varefter
antändning sker medelst en elektrisk gnista eller en elektriskt uppvärmd
metalltråd.
d. Efter arten av de reaktioner, som äro i fråga, skiljer
man mellan förbränningsvärme, lösningsvärme, bildningsvärme,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:52:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/larokemi/1/0073.html
