Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om värmets frigörande eller bindande vid kemiska reaktioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENERGIRIKA OCH ENERGIFATTIGA FÖRENINGAR. 69
92. Erfarenhetssatser rörande energiutvecklingen rid
kemiska reaktioner.
a. Samma energimängd, som upptages Tid en viss reaktion,
fri-göre*, när reaktionen sker i motsatt riktning.
Exempel. Den energimängd, som upptages, då en viss mängd organisk
substans bildas i växtkroppen av koldioxid och vatten, frigöres ånyo, när det
organiska ämnet genom förbränning åter omvandlas till koldioxid och vatten.
b. Energiändringen vid en kemisk reaktion är fullt bestämd för
givet begynnelsetillstånd och givet sluttillstånd.*■ Häri ligger, att
den icke beror därav, huruvida reaktionen sker fullständigt
på en gång eller fortgår genom flera mellanstadier (Hess’
Iag); ej heller av den tid reaktionen tager.
Exempel. Om 3 gr. kol fullständigt förbrinna till koldioxid, så blir
värmeutvecklingen densamma, vare sig detta sker på en gång, eller kolet först
oxideras till koloxid, som sedan i sin tur förbrinner till koldioxid. Samma
värmeutveckling erhålles, då ett trästycke långsamt förmultnar (— oxideras till
koldioxid och vatten), som då det hastigt förbrinner.
93. Energirika och energifattiga föreningar (eller
blandningar).
Föreningar, som äro bildade under upptagande (»bindande»)
av energi, kunna sägas vara energirika (nämligen i jämförelse med
de ämnen, som tjänat såsom utgångsmaterial). De äro i allmänhet
jämförelsevis svåra att framställa och jämförelsevis dyra (energi
kostar pengar). I regeln’ äro de jämförelsevis obeständiga
(labila) och sträva att omsätta sig under energiutveckling till
mera energifattiga och stabila föreningar. Icke sällan sker
omsättningen explosivt.
Jämför t. ex. blandningen av väte och syre (knallgasen) med vatten;
kväv-oxiden med luft; organiska ämnen t. ex. trä med de ämnen, varav de bildats
(koldioxid och vatten m. m.).
Anm. I händelse ett grundämne förekommer i flera allotropa former, är
energiinnehållet olika för de olika formerna. Det är t. ex. större för ozon än
för vanligt syre. I överensstämmelse härmed är ozon den mindre beständiga
formen, varmed sammanhänger, att ozonet har kraftigare kemiska verkningar
än det vanliga syret. — Den gula fosforn är energirikare och obeständigare
än den röda.
1 Satsen i b, som i sig innefattar satsen i a, kan betraktas såsom en följd
av den s. k. energiprincipen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
