Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Natrium och kalium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<•
ARTIFICIELLA GÖDSELMEDEL. 103
porterad salpeter har numera stor användning för två
huvudändamål, för kvävegödsling’ (se § 132 b) och såsom förnämsta
råmaterialet för framställning av salpetersyra, kaliumnitrat och
besläktade föreningar.
’ Salpeterlagren ligga utbredda på de nästan regnlösa och ökenartade
hög-slätterna innanför Chiles kustberg. De ha stor utsträckning men ringa
mäktighet (ofta mindre än 1 m.). Ställvis ligga de i dagen men vanligen, äro
de övertäckta av ett tunt skikt av lera, sandsten m. m. De innehålla ickp
rent natriumnitrat utan detta salt i blandning med koksalt och andra natrium-,
salter (däribland natriumjodat, som numera är det viktigaste råmaterialet för
-framställning av jod och jodföreningar). Exporten av Chilesalpeter, som på
1830-talet började i liten skala, uppgår nu till millioner ton.
132. Artificiella gödselmedel. Nutidens intensiva jordbruk betingas
väsentligt av tillförseln till,åkerjorden i stor skala av tre huvudslag av
växt-» näringsämnen: kaliumsalter (»kaligödsling»), nitrat eller ammoniumsalter
(»kvävegödsling») och fosfat (»fosfatgödsling», »fosforsyregödsling»).
a. Särskild kaligödsling var fordom i brist på material i regeln utesluten
(obs. dock svedjandet av skog). Från Stassfart utsändas numera
kaliumhal-tiga gödselmedel i stora kvantiteter, dels rå karnallit och kainit, dels därav
framställda produkter med större kaliumhalt, s. k. koncentrerad kaligödsel.
Vidsträckta jordarealer med alltför ringa halt av oorganiska salter —
mossjord, sandjord — ha härigenom kunnat öppnas för odling.
b. Kväyegödsling. Den urgamla gödslingen medelst kreatursspillning
verkar gynnsamt dels genom tillförsel till jorden av näringsämnen för växterna
(kvävehaltiga organiska ämnen, vilka vid förruttnelse bilda ammoniak och —
såsom slutprodukter — nitrat, vidare fosfat m. m.), dels genom förbättring av
jordens fysiska beskaffenhet och ökning av dess bakteriehalt. Tillgången på
kreatursspillning är ^mellertid ganska begränsad, och det har därför varit av
stort värde för jordbruket att sedan mitten av 1800-talet billig salpeter från
Chile funnits att tillgå.
Då salpeterlagren i Chile icke torde räcka någon längre framtid, är det av
stor betydelse, att man på sista tiden lyckats finna lönande metoder att för K
framställning av ^nitrat tillgodogöra luftens kväve. En sådan metod grundar
sig därpå, att kväve och syre vid hög temperatur delvis förena sig med
varandra till kvävedioxid (§ 68 b, sid. 50). Processen utföres så, att en luftström
pressas mot en elektrisk ljusbåge, alstrad av en kraftig växelström. Den
härvid bildade kvävedioxiden ledes genom en följd av torn, där den mötes av
droppande vatten. Den omvandlas här till salpetersyra, varav i regeln
framställes kalciumnitrat (*kalksalpeter», »luftsalpeter», »Norgesalpeter»).x
1 Metoden har först utbildats i Norge (Birkeland och Eyde). Ljusbågen
frambringas mellan polerna av en stark elektromagnet, varigenom åstadkommes, att
den utbreder sig till formen av en tunn skiva. För närvarande användes i
Norge vattenkraft i stor skala (100-tusentals hästkrafter) för framställning av
nitrat enligt Birkeland-Eydes metod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
