Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- De lätta metallerna
- Kristallsystemen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Envärda lätta metaller eller alkalimetaller, natrium, kalium,
ammonium (jämte några sällsynta): alla vanliga föreningar äro
lättlösliga.
Tyåvärda lätta metaller, nämligen
dels alkaliska jordmetaller, kalcium, strontium och barium:
åtskilliga salter, däribland sulfaten, äro svårlösliga;
dels magnesium (jämte beryllium): sulfaten äro lättlösliga.
Trevärda lätta metaller eller egentliga jordmetaller: aluminium
(jämte flera sällsynta).
*
Kristallsystemen.
186, Då ett ämne avskiljes i fast form, avlagra sig
molekylerna vanligen på ett lagbundet sätt. Härvid uppkomma
s. k. kristaller, vilka för varje särskilt ämne hava
karakteristisk form, färg, glans, hårdhet o. s. v. Även andra
egenskaper än den yttre formen förete i regeln variationer med
riktningen inom kristallen. Sålunda äro många kristaller lätt
klyvbara parallellt med vissa plan, de s. k. genomgångarna,
vilka ofta men icke alltid sammanfalla med fria kristallytor.
Ljusbrytningsförmågan växlar ofta med ljusstrålarnas väg genom kristallen
o. s. v.1
j
187. Man säger om kristaller, att de äro prismatiska
(pe-larformiga, stängliga, trådiga), pyramidformiga, tavelformiga,
fjälliga o. s. v. En skarpare bestämning av kristallformen
vinnes genom dess hänförande till något av de 6
kristallsystemen, vilka skilja sig från varandra genom olika grad av
symmetri i kristallens byggnad. Vid karakterisering av de
särskilda systemen utgår man vanligen från de s. k.
kristallaxlarna (axelkorset), o eller 4 linjer, som tänkas på lämpligt
sätt dragna genom kristallens medelpunkt.
1 För bedömande av hårdhetsgraden ha mineralogerna kommit överens om
följande skala: talk 1, gips 2, kalkspat 3, flusspat 4, apatit 5, ortoklas 6,
kvarts 7, topas 8, korund 9, diamant 10. Ett mindre hårt mineral repas av
ett hårdare. Av en knivspets repas hårdhetsgraderna 1—5, knappast 6, ej
7—10. Av nageln repas 1 samt, ehuru med svårighet, även 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:52:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/larokemi/1/0141.html
