- Project Runeberg -  Lärobok i kemi för realgymnasiet / 1. Oorganisk kemi /
158

Author: Tom Moll
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158 JÄRNETS METALLURGI.

/

beroende på hur långt färskningen drivits, uthälles i formar
(kokiller).

b. Bessemerprocessen var den först utvecklade av de nyare metoderna för
fabriksmässig framställning av stål, som på detta sätt för första gången kunde
erhållas för billigt pris.1 Arbetskostnaden blir nämligen jämförelsevis liten,
och såsom bränsle i ugnen tjänstgöra de föroreningar i järnet (kiseln, kolet,
fosforn m. m.), som i alla fall måste bortskaffas. Ehuru annat bränsle icke
tillföres, blir temperaturen så hög, att det färskade järnet, fast det är
kol-fattigt, erhålles i flytande form. För att slutprodukten skall bliva fullgod,
måste tackjärnet vara av lämplig sammansättning.2

C. Tomasprocessen; den basiska bessemerprocessen. Till en början erhölls ett
gott bessemerjärn endast i det fall, att tackjärnet var fritt från fosfor.
Numera bortskaffas fosforn utan svårighet, vilket sker genom infodring av
konvertern med de basiska oxiderna kalk och magnesia (bränd dolomit) samt
in-kastning av kalk. Fosforn ingår då i slaggen såsom kalcium- och
magnesiumfosfat. Metoden kallas tomasprocessen eller den basiska bessemerprocessen. Den
fosforhaltiga slaggen är en värdefull biprodukt, »tomasslagg», och användes
såsom gödselämne.8

226. Martinfärskningen.

a. I en stor
flamugn med skålformig
bottenhärd (fig. 47)
sammansmältas
tackjärn med skrot av
kolfattigare järn
(vanligen i varje smältning 10
-ä 20 ton). Härigenom
nedbrin gas ta ckj
är-nets kolhalt, vilket
ytterligare sker —

1 Mjukt smidesjärn har man tidigare kunnat framställa i stor skala genom
s. k. puddling. Bessemers uppfinning gjordes i mitten av 1850-talet. Det dröjde
emellertid ganska lång tid, innan processen blivit så utarbetad, att den gav en
tillfredsställande produkt (första gången i Sverige efter förbättringar av
bruksägaren Göransson).

2 Det bör innehålla kisel i tämligen stor mängd. Även mangan bör finnas
närvarande, emedan denna metall, söm lättare oxideras än järnet, skyddar
järnet för oxidation (motverkar rödskörhet) samt bidrager till
värmeutvecklingen.

3 Då hettan i ugnen väsentligt härrör av fosforns förbränning (tackjärnet
bör vid denna process vara fattigt på kisel), är en tämligen stor fosforhalt
hos tack järnet önskvärd. Metodens betydelse är, att man sålunda kan
framställa ett gott smidbart järn av billiga fosforhaltiga malmer.

luft ga^

Fig. il.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:52:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/larokemi/1/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free