Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grundämnenas periodiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDÄMNENAS PERIODISKA SYSTEM.
209
genen Br. Denna större period kan emellertid — eftersom
koppar, som själv i vissa föreningar är ett envärt element,
närmast åtföljes av Zn (tvåv.), Ga (trev.) o. s. v. — lämpligen
uppdelas i två halvperioder, vardera innehållande grundämnen,
som äro besläktade med motsvarande i de båda första
perioderna. Sedan kommer åter en stor period på 16 grundämnen,
Rb—J, vilken börjar med metallerna Rb (env.), Sr (tvåv.),
Y (trev. o. s. v.) och slutar med halogenen J. Den kan
uppdelas i halvperioderna E,b—Pd och Ag—J.
Man har då anledning att uppställa grundämnena i
vertikalkolumner (I—VIII) i enlighet med schemat sid. 210, där i
vardera av de stora perioderna grundämnena i de första
halvperioderna äro förskjutna till vänster. Man kallar detta
schema, som första gången 1869 uppställdes av den ryske
kemisten Mendelejeff, för grundämnenas periodiska system eller
Mendelejeffs schema.1
319. Anmärkningsvärt är nu följande.
a. På detta enkla sätt har man fått grundämnena,
åtminstone de flesta av dem, ordnade i naturliga grupper.
Sålunda innehåller kolumn I de envärda metallerna (alkalimetallerna).
Kol. II innehåller två grupper av tvåvärda element, nämligen dels de alkaliska
jordmetallerna, Ca, Sr, Ba (under varandra till vänster i kolumnen), dels den
s. k. magnesiumgruppen, Mg, Zn, Cd (till höger). Kol. III innehåller aluminium
och andra trevärda element, besläktade med aluminium. Kol. IV de fyrvärda
elementen C och Si samt metallerna Sn och Pb, vilka på högsta
mättnings-stadiet Hkaledes kunna vara fyrvärda. Kol. V den s. k. kyäyegruppen, N, P,
As, Sb, Bi, vars grundämnen på högsta mättningsstadiet äro femvärda.
Kol. VI syregruppen, O, S, Se, Te med i regeln högst sexvärda element.
Kol. VII halogenerna F, Cl, Br, J med högst sjuvärda element. Kol. VIII,
förutom Fe, Ni, Co, de s. k. platinametallerna, varav ett par kunna vara
åttavärda.
b. För grundämnen tillhörande samma vertikalkolumn
växla egenskaperna på ett regelbundet sätt, och i allmänhet äro
ämnena mera positiva (eller mindre negativa), ju längre ned
de stå i schemat.
Sålunda börjar t. ex. kvävegruppen (kol. V) med metalloiderna N och P.
Därefter följer As och Sb, vilka i huvudsak äro metalloider; till sist Bi, som
1 Ett liknande schema uppställdes ungefär samtidigt av tysken Lothar
Meyer.
14—201863. Moll, Lärobok i kemi för realgymnasiet. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
