Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Några på senaste tid upptäckta grundämnen
- Några kvantitativa erfarenhetssatser och därmed sammanhängande teorier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid den vanliga jonisationen av en elektrolyt, t. ex. av NaCl, är det
molekylen som splittras, nämligen i en natriumatom och en kloratom. Härvid
erhåller kloratomen 1 elektron mera och natriumatomen 1 elektron mindre än i
det normala tillståndet, vilket förklarar, att de nu uppträda såsom envärda
joner, negativa eller positiva.
I vissa fall kan atomen själv söndersplittras, nämligen atomerna av de
radioaktiva ämnena. Av brottstyckena äro några fria elektroner och andra
heliumatomer, som till följd av elektroners avlägsnande (2 för varje
heliumatom) erhålla positiva laddningar («-partiklar).
*
Några kvantitativa erfarenhetssatser och därmed sammanhängande teorier.
328. Återstoden av denna lärobok kommer att ägnas åt den s. k. allmänna
kemien. Man använder detta uttryck i två olika bemärkelser. Antingen
menar man därmed sammanfattningen av de delar av kemien, vilka handla
om lagar och teorier och vilka alltså äro av mera allmänt innehåll; eller
också begagnas uttrycket såsom motsättning till uttrycket tillämpad eller teknisk
kemi. Det är allmän kemi i den förstnämnda betydelsen, som skall
avhandlas i det följande, väsentligen såsom en sammanfattning av det som tidigare
omtalats rörande hithörande frågor. Då de kemiska lagarna och teorierna till
stor del äro av fysikalisk art, sammanfaller allmän kemi i denna mening i
det närmaste med »fysikalisk kemi».1
329. Lagar gällande för föreningar i allmänhet.
Atomteorien.
a. Sedan man från slutet av 1700-talet börjat studera de
kemiska reaktionerna kvantitativt, hava iakttagelserna
oföränderligt givit vid handen, att kemiska reaktioner alltid ske
efter bestämda mått. De erfarenheter, som man gjort i detta
avseende, kunna på olika sätt sammanfattas i satser av större
eller mindre generalitet, »stökiometriska» lagar.2 De
viktigaste av dessa satser äro följande.
1 Enär en mera ingående behandling av hithörande område förutsätter
matematiska och fysikaliska insikter, vilka gå vida utöver skolans kurser, kan
det i det följande endast bli tal om det allra enklaste av den allmänna
kemiens läroinnehåll.
2 »Stökiometrb = kemisk mätkonst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:52:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/larokemi/1/0224.html
