Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Lagar för kemisk jämvikt. Reaktionslära
- Översikt av kemiens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en reaktion, som vid 0° förlöper på 1 sekund, b) Vilken tid behöver vid + 200°
en reaktion, som vid 0° förlöper på ett dygn?
119. Visa, att det s. k. Peltierska fenomenet är i överensstämmelse med Le
Chateli ers regel.
*
Översikt av kemiens utveckling.
348. Forntiden. Redan forntiden ägde ett icke obetydligt kemiskt vetande.
Av nutidens grundämnen kände man några, som finnas fritt i naturen eller lätt
kunna erhållas av i naturen förekommande föreningar. Sålunda kände man
metallerna guld, silver, koppar, tenn, brons, bly, järn, senare även kvicksilver;
samt metalloiderna kol och svavel. Av de vanliga salterna voro bekanta, utom
koksalt, även soda och pottaska, som man använde i glasindustrien, salpeter,
alun m. fl. Den enda kända syran var ättiksyra. Förutom de metallurgiska
processerna hade flera andra kemiska industrier nått en ganska hög grad av
utveckling, särskilt ler- och glasindustrierna. Man förstod att bereda och
använda ett icke ringa antal färgämnen, läkemedel, vällukter, gifter.
b. I teoretiskt avseende är blott att nämna vissa allmänt hållna
spekulationer. Såsom beståndsdelar i alla ämnen tänkte sig Empedokles (400-talet f. Kr.)
och senare Aristoteles (död 322 f. Kr.) de fyra »elementen» jord, vatten, luft
och eld. Man kan säga, att bakom detta antagande låg en föreställning, som
spelat en roll långt in i den nyare tiden, nämligen att likhet i egenskaper hos
skilda ämnen måste tänkas bero på närvaron i ämnena av någon gemensam
beståndsdel: eld i de brännbara ämnena, luft i de gasformiga, vatten i de flytande,
jord i de fasta. Emellertid bör detta icke så förstås, att de nämnda elementen
tänktes såsom grundämnen i nutidens mening. Riktigare kan man säga, att de
uppfattades såsom representanter (typer, principer) för olika huvudslag av
egenskaper (närmast aggregat i ons form och temperatur). Demokrit (400-talet f. Kr.)
föreställde sig, att materien var uppbyggd av genom tomrum åtskilda
småpartiklar, »atomer», som voro olika varandra endast till storlek och form.
349. Medeltiden och början av nyare tiden (intill mHten av 1600-talet).
Målet för kemisternas arbeten under denna tid var i regeln framställandet av
guld. Kemien var alkemi, såsom man säger. Ofta ställdes uppgiften så, att
man sökte »de vises sten», ett ämne, som tänktes äga förmåga att till guld
omvandla andra metaller samt bota sjukdomar och förlänga livet. Från början
av 1500-talet blev kemien väsentligt en hjälpvetenskap åt medicinen med
huvuduppgiften att åvägabringa nya läkemedel.
Ehuru arbetena på de kemiska laboratorierna under dessa tider vanligen
bedrevos ganska planlöst, gjordes dock under det flitiga experimenterandet viktiga
iakttagelser, och nya ämnen upptäcktes i stort antal (t. ex. de vanliga
mineralsyrorna och baserna, många oorganiska salter, metallerna antimon, zink m. fl.).
Det blev nu andra slag av egenskaper än på Aristoteles’ tid, vilka framstodo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:52:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/larokemi/1/0250.html
