Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordklotet och himlahvalfvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Samma riktning som vi kalla uppåt, blir alltså nedåt för
dem som befinna sig på den punkt af jorden, som är
diametralt motsatt den der vi äro, och vårt »lodrätt» blir
»vågrätt» för dem som bo på 90° vinkelafstånd från oss o.s.v.
§ 3. Jordglober. Horisontplan å jordglob.
Man begagnar klotformiga kroppar till afbildningar
af jorden eller s. k. jordglober. Vill man på en jordglob
utmärka det skenbara horisontplanet i någon viss punkt,
kan detta lämpligen ske genom att derstädes fästa en
liten cirkelrund, jemn och styf papperslapp. Dennes plan
blir nemligen då vinkelrätt mot punktens i fråga lodlinie,
hvars riktning sammanfaller med jordglobens utdragna
radie i den punkten (sid. 5), och om vi göra ett litet
fint hål i papperets beröringspunkt med jordgloben, kan
detta hål närmevis anses utmärka synkretsen i samma
punkt. Lägga vi, t. ex., nämda papper på jordgloben, så
att orten Stockholm befinner sig i hålets medelpunkt,
så antyder det lilla hålet hvad som i Stockholm ses af
sjelfva jordytan, medan sjelfva papperet angifver
sträckningen af Stockholms horisontplan på globen och på
samma gång gränsen mellan det från Stockholm synliga
och osynliga af rymden utanför jordytan. En iakttagare
å Stockholms horisont kan nemligen i ett visst ögonblick
se endast de himlakroppar, sol, måne, stjernor o. s. v.,
som då befinna sig öfver horisontplanet i Stockholm.
Men himlakropparne försvinna och blifva för honom
osynliga strax som de sänka sig under Stockholms förlängda
horisontplan.
När en himlakropp befinner sig i förlängningen af en
geografisk orts lodlinie, säges han befinna sig i ortens zenith.
Frågor till öfning. Om vi någon gång skulle se en fallande
meteor försvinna vid horisontens skogsbryn, skola vi derför tro, att
han nedfallit der i skogen? — Är det ens säkert, att han
någonstädes nedfallit? Kan han icke ännu sväfva fritt i verldsrymden och
ses på andra trakter än våra? — Huru skall man öfver hufvud
bestämma det område af jordytan, från hvilket en till sitt läge gifven
kropp utom jorden är samtidigt synlig? — Visa att en aflägsen
himlakropp, t. ex. månen eller solen, ej kan på en gång ses från mer än
jemnt halfva jordytan. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
