- Project Runeberg -  Förberedande lärokurs i astronomi /
12

(1881) [MARC] Author: Knut Herman Sohlberg - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Framställning medelst himmelsglob af himlahvalfvets vigtigaste företeelser.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

himlahvalfvet i deras verkliga inbördes ställning till hvarandra.
Det skenbara med stjernor beströdda himlahvalfvet
föreställes i denna apparat af en glasglob A, hvarå stjernorna
äro utsatta i sina riktiga inbördes lägen (nemligen så, som
de synas från jorden), och i glasklotets midt är
koncentriskt insatt en mindre jordglob B.

Verldsaxeln utmärkes af en metallaxel a b, som har
sina ändpunkter på himmelsgloben i de punkter som
motsvara verldspolerna. Denna axel genomborrar jordgloben
utefter den diameter, som motsvarar den verkliga
jordaxeln. På detta sätt kan jordgloben, hvilken liksom
himmelsgloben är rörlig kring verldsaxeln, i hvarje
ögonblick gifvas en riktig och naturtrogen ställning i
förhållande till himmelsgloben och hans stjernor. Man behöfver
blott tillse, att någon viss ort på jordgloben, t. ex,
Stockholm, har samma stjerna i zenith på himmelsgloben, som
han har i verkligheten i det ifrågavarande ögonblicket.
För att utmärka det skenbara horisontplanet fyller man
glasgloben med en färgad, ogenomskinlig vätska[1] till
en sådan höjd (d. ä. något mer än till hälften), att
vätskeytan tangerar jordgloben i hans för tillfället högst
belägne punkt.
Är nu denne t. ex. orten Stockholm på
globen, så utmärker vattenytan Stockholms skenbara
horisontplan och uppdrager tillika på glasgloben (den
ungefärliga) gränsen mellan det i Stockholm vid
tillfället i fråga synliga och osynliga af himlahvalfvet (§ 3).

Men vi kunna med apparatens tillhjelp äfven finna
himmelens samtidiga utseende å hvarje annan uppgifven
ort. Vi behöfva för detta ändamål blott tillse, att de
förenade globerna oförändradt bibehålla sin tillfälliga
inbördes ställning, och i detta skick vrida dem, tills


[1] Denna påfyllning sker bäst så, att man vid e (se bilden)
afskrufvar jordglobaxelns infattning samt uttager den samma jemte jordgloben
ur glasklotet. Genom det sålunda öppnade hålet slår man så mycket
destilleradt vatten som önskas och färgar det genom tillsats af helt
litet bläck eller stark filtrerad lackmuslösning. Sedan jordglobaxeln å
nyo införts och fastskrufvats, kan man efter behof sänka vattenståndet
med hjelp af det med kran försedda afloppsröret a och luftproppen b.
Skjutes en vattenledningsslang öfver a, kan man, om så önskas, äfven
inpressa mera vatten i glasklotet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:52:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/larokursas/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free