Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Framställning medelst himmelsglob af himlahvalfvets vigtigaste företeelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jordaxeln. I dessa sina olika lägen företräder skifvan
matematiska horisontplan, som svara mot alla särskilda
geografiska bredder. Bokstäfverna å skifvan, N, S, O, V,
utmärka de 4 hufvudväderstrecken i horisontplanet.
Vi aftappa nu vattnet ur globen och insätta
beskrifna biapparat i stället för jordgloben B. Apparatens
vridbara skifva må vara instäld för hvilken bredd som
helst, vi rätta blott himmelsglobens ställning derefter, så
att skifvan blir horisontal. När detta skett, anteckna vi,
hvilka stjernor synas i det förlängda horisontplanets
skärning med himmelsgloben, i nordpunkten och vidare långs
synkretsens rand till ostpunkten o. s. v. Derpå vrida vi
himmelsgloben t. ex. 45° i den dagliga rörelsens led och
undersöka, hvilka stjernor genom denna vridning föras i
synkretsens rand. Vi vilja nu visa, att alldeles samma
stjernor, som då finnas i denna rand, skulle synts der,
äfven om vi låtit himmelsgloben stå stilla, men i stället
meddelat jordgloben himmelsglobens nyssnämda vridning i
motsatt led. Vi återföra alltså himmelsgloben i sitt förra
läge och vrida sedan jorden kring verldsaxeln en lika
vinkel (45°), som vi nyss vredo himlahvalfvet kring samma
axel, men i motsatt led. Horisontplanets östra kant
sänker sig dervid under stjernorna på östra himmelen, som
dervid synas »gå upp», medan dess vestra kant höjer sig
öfver stjernorna på vestra himmelen, hvilka dervid tyckas
»gå ned». Och när den ifrågavarande vridningen
fullbordats, skola stjernorna, som då ses ligga i det rörliga
horisontplanets förlängning, befinnas vara noga de samma,
som nyss genom himlahvalfvets rullning fördes i det
orörliga horisontplanets kant.
Men icke blott de vid horisontens östra rand
uppgående och de vid den vestra nedgående stjernorna blifva
de samma i begge fallen; hela stjernhimmelen öfver
horisontplanet, vare sig det är rörligt eller orörligt, blifver
också den samme, huru stor eller liten än vridningen
begge gångerna göres, och vi kunna derföre påstå, att
jordens rullning omkring sin axel, när den sker i
motsatt led mot himlahvalfvets, frambringar samma skenbara
förflyttningar hos stjernorna, som dem vi iakttaga i
himmelens dagliga rörelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
