Förberedande lärokurs i astronomi / 49 (1881) Author: Knut Herman Sohlberg - Tema: Textbooks for schools Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Framställning medelst himmelsglob af himlahvalfvets vigtigaste företeelser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ordnade så, som bifogade bild 18 visar. Stjernorna α, β, γ, δ utgöra
Björnens kropp, ε, ζ, η hans svans.

Tänker man sig α och β förenade genom en linie och denna
utdragen uppåt vid pass sin 5-dubbla längd, träffar man den s. k.
Polstjernan (Polaris, bild 19). Denna märkliga stjerna är belägen blott

Bild 19. — Visar, huru man från Stora björn finner Polstjernan och Cassiopea.

1¹/₃° från norra verldspolen och behåller derför beständigt sitt
skenbara läge på himmelen i det närmaste oförändradt. Polstjernan utgör
ytterste änden af Lilla björnens svans, hvilken stjernbild utmärkes
af 7, till en del mera ljussvaga, stjernor, som bilda en figur, liknande
Stora björn, men mindre och med svansen vänd åt motsatt håll (bild 19).

Bild 20. — Visar, huru man finner Qvadraten i Pegasus, Andromeda och bågen i Perseus.

Om föreningslinien mellan δ i Stora björn och Polstjernan
utdrages åt polstjernan till ett stycke lika med hennes ursprungliga längd,
träffar hon den för tillfället ej långt från zenith befintlige stjernbilden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>