Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förståndslifvet - § 12. Fantasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 FÖRSTÅNDSLIFVET.
motsats till erinringen, som reproducerar det åskådade ocb
därför ätVen kallas reproduktiv inbilIningskraft, produce-
rar fantasien nya föreställningar och kallas äfven produk-
tiv inbillningskraft.
II. Dock bestå fantasiens produkter alltid af element,
som äro hämtade ur verkligheten. En målare fram-
ställer t. ex. ett landskap, som aldrig existerat, men de en-
skilda föremål, som däri äro tecknade, träden, människorna
o. s. v., kunna vara tagna ur verkligheten och af konst-
nären sammanställda på ett nytt sätt. An mera: i taflan
kan tecknas ett enskildt föremål, t. ex. ett ansikte, som
icke funnits i verkligheten, men konstnären har dock från
verkligheten hämtat sina föreställningar om de färger,
skuggor och linjer, hvaraf en ansiktsbild är sammansatt.
Det är sålunda icke individualföreställningarna, som
måste tagas ur verkligheten, men väl deras delföreställ-
ningar. I fantasien ordna vi dem på ett nytt sätt. Vi
taga bort en delföreställning eller lägga till någon eller
göra båda delarna, vi förändra rums- och tidsskalan o. s. v.
III. Ehuru fantasiens föreställningar afvika från verk-
ligheten, äro de oss dock till hjälp i vår sträfvan att teo-
retiskt och praktiskt behärska verkligheten. Då vi åhöra
en berättelse, måste vår egen fantasi hjälpa till för att
göra den åskådlig. Genom fantasien sätta vi oss in i
andra personers läge och känslor. Genom den sätta vi
oss i förväg in i framtiden och kunna lättare föreställa
oss följderna af det, som sker. Vetenskapsmannen behöf-
ver i sin fantasi kunna föreställa sig olika lösningar af
ett problem. Den praktiske uppfinnaren måste först hafva
den afsedda maskinen färdig i sin fantasi.
De högsta yttringarna af fantasien finna vi i konsten.
Äfven den konstnärliga fantasien är långt ifrån likgiltig
för verkligheten. Den sträfvar icke efter »yttre sanning»,
d. v. s. icke att återgifva det, som faktiskt ägt rum, utan
efter »inre sanning», d. v. s. att dana sina skapelser i en-
lighet med verklighetens egna lagar, så att de skulle kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
