Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förståndslifvet - § 13. Abstraktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•26 FÖRSTÅNDSLIFVET.
sådan hon är i allmänhet, från den ena så väl som den andra sidan,
sedd vid olika tillfällen, och har då en typisk individualföreställ-
ning af kyrkan.
IY. Detta allmänna kan icke föreställas ensamt utan måste
uppfattas tillsamman med annat föreställningsinnehåll, hvarifrån
-det i medvetandet särskiljes. Då vi föreställa oss något allmänt,
kunna vi gå till väga på följande sätt, hvilka i grunden endast
äro modifikationer af ett och samma:
1. Tanken sväfvar från den ena individualföreställningen, t.
ex. den eller den bestämda kyrkan, till den andra, bibehållande
medvetande om de drag, som under all olikhet förblifvagemensamma.
2. I ett annat fall stannar tanken vid en bestämd individual-
föreställning och håller vid betraktandet däraf i sär, hvad som är
för denna föreställning individuellt, och hvad den har gemensamt
med vissa andra. Härvid förutsattes, att tanken förut har genom
att röra sig från det ena enskilda till det andra konstaterat, att
den ifrågavarande föreställningen representerar en hel klass. På
detta sätt uppritar matematikern för sig en bestämd triangel, och
medan han åskådar alla dess egenskaper, demonstrerar han dem,
som äro väsentliga för klassen trianglar.
3. Eller ock upphör tanken med oscillerandet mellan olika
föremål på så sätt, att den sammanblandar de många bilderna till
en enda mera obestämd, hvari det gemensamma blir öfvervägande,
medan olikheterna bortblanda hvarandra. Häraf uppstår en
allmänbild eller ett schema. Äfven vid schemat äger dock
-alltid rum en svag oscillation, hvarvid individualbilder fram-
skymta men icke hinna bli tydliga.
4. Slutligen kan föreställningsinnehållet ersättas af ett tec-
ken eller substitut: ord, siffror.
Vanligen framträda bilder af föremålen jämte det på dem
använda ordet. Yid ordet slokomotiv» inställer sig nästan ovill-
korligen en föreställning om ett verkligt lokomotiv. Men för järn-
vägstjänstemannen, som vid sin bokföring ideligen handskas med
ordet, blir det slutligen blott ett ord, som han har att hänföra
till en viss kolumn. Vid s. k. tanketing äro de ordet beledsa-
gande föreställningarna vanligen ej så framträdande, t. ex. vid
■ordet, »tanke». Ännu mera träder tecknet i stället för saken
vid användandet af siffror: om någon skall räkna ut, hvad 3 ar-
betare under gifna förutsättningar förtjäna, behöfver han under
räkningen icke hafva någon föreställning om arbetarne eller
mynten utan blott om själfva siffertecknen.
Ju större färdighet vi hafva att vid påfordran utbyta teck-
net eller schemat mot de genom dem representerade individual-
föreställningarna, dess tydligare blir allmänföreställningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
