Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Känslolifvet - § 20. Känslans rytm och relativitet - § 21. Affekt och passion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄMSLOLIFVET. 35
denna kontrast. Samma tillstånd väcker lust eller olust,
allt eftersom det efterträder ett ännu sämre eller ett ännu
bättre tillstånd. Den sjuke känner tillfredsställelse vid
en ringa lindring. Lyckan kännes starkast af den, som
erfarit olycka.
Man har sagt, att ingen lycka kan finnas, därför att
den alltid måste köpas med en föregående olust. Men det
föregående tillståndet behöfver icke vara förenadt med
olust utan blott med en lägre grad af lust.
§ 21. Affekt och passion.
I. En känsla, som genom sin häftighet förhindrar oss
att rätt föreställa oss och bedöma förhandenvarande om-
ständigheter, brukar kallas en affekt. Då en person inta-
ges af en häftig vrede eller förskräckelse, förlorar han
förmågan att för ögonblicket besiniia sig på en mängd af
de föreställningar, som han annars tar hänsyn till. Hans
känsla bestämmes alltså ensidigt af en viss föreställning,
han glömmer sig. En person bedömer ofta sin ställning
på ett sätt, då han är nedslagen, på ett annat sätt, då han
är upprymd, på ett tredje sätt vid nyktert öfvervägande.
Sådana affekter som vrede och glädje försätta oss i ett
mera aktivt tillstånd och kallas steniska, sådana som för-
skräckelse och sorg försätta oss i ett mera passivt tillstånd
och kallas asteniska.
En stark känsla, som icke förrycker vårt normala om-
döme, är ingalunda en affekt. Den hänförelse, hvarunder
franska nationalförsamlingen den 4 aug. 1789 fattade sina
■beslut, var sålunda en affekt hos de medlemmar, hvilka
vid närmare betänkande hade en annan uppfattning, hos
de andra icke.
II. Passion kallas en känsla, för så vidt den under
en längre tid inverkar störande på vårt föreställningslit
(och därigenom på viljelifvet). Vrede är en affekt, hat
är en passion, sorg en affekt, tungsinthet en passion. Af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
