Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Själslifvet i dess helhet - § 31. Det omedvetna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÄLSLIFVET I DESS HELHET. 49
akter till klassen af relativt omedvetna. Den som spelar
piano, gör först hvarje särskildt grepp medvetet, därefter
går det ntan hans eftertanke, och han kan spela en melodi
utan att själf veta, livad han spelar. En dylik hand-
ling, som genom upprepandet blir omedveten, är en vana.
Det är ett nödvändigt villkor för själslifvets utveckling,
att många akter ske omedvetet. Om vi rikta uppmärk-
samheten på dem, störa vi dem, och de gå sämre. Detta
gäller icke blott yttre rörelser utan äfven tankeopera-
tioner. Däraf kommer det sig, att vi ibland erinra oss
ett namn lättare, om vi upphöra att leta i minnet där-
efter, eller komma till rätta med ett problem genom att
»sofva på saken».
III. Till det omedvetna själslifvet hänföra vi också
drömlifvet. De föreställningar, som i drömmen uppträda,
framkallas vanligen af intryck under sömnen, af tem-
peratur, ljud m. m. och i synnerhet vitalförnimmelser,
såsom de muskelförnimmelser, genom hvilka vi känna
kroppens läge. Den tid, en dröm räcker, torde ofta vara
ytterligt kort och i själfva verket inskränka sig till själfva
ögonblicket för uppvaknandet. Föreställningsförloppet sak-
nar under drömmen viljans ledning och är därför utan
fast sammanhang.
Lar ss o n, Psykologi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
